En liten knapp ger stor trygghet
Trygghetstelefoner blir allt vanligare, viktigare och mer avancerade.– Det känns tryggare nu, det gör det faktiskt, säger Gurli Nurmi i Karis.
83-årige Nurmi nöjer sig än så länge med en trygghetstelefon med den grundläggande funktionen. Hon är ett knapptryck från att kunna samtala med hemvården var än i lägenheten hon är.
Knappen finns på armbandet hon alltid bär och själva apparaten i hallen har så högt ljud att hon hör vårdarna bra. Den har så stark ljudupptagning att de också hör henne var än hon befinner sig i bostaden med tre rum och kök.
– Jag tog den här telefonen för att jag föll så ofta från sängen och en gång blev liggande i köket. Om jag faller kommer jag inte upp, varken benen eller ryggen håller. Det är bra med trygghetstelefon för sådana som behöver hjälp ofta och akuthjälp, säger Nurmi.
- Främst avsedda för personer som bor ensamma och som på grund av sitt dåliga tillstånd råkar ut för situationer där de inte kan kalla på hjälp med en vanlig telefon.
-
Telefonen kostar cirka 30 euro per månad, plus extra kostnader för all användning.
Kommunerna betalar för trygghetstelefon enligt behov och olika inkomstgränser. - Larmet går till hemvården.
- Mer information om hur tekniken har utvecklats hittar man (på finska) på www.ikateknologia.fi/images/stories/Julkaisut/Kutsuopas.pdf.
En gång har hon använt den. Det var en morgon då hon vaknade och hade svårt att andas.
– Jag tryckte och de svarade. Det fungerade bra.
Tack vare trygghetstelefonen känns det ännu tryggt att bo ensam.
– Det är bra så länge man kan bo hemma, men då ska man få hjälp också. Jag var dålig för ett par år sedan och tog kontakt med hemvården. Det kom hit en flicka och jag frågade vad de kan göra och hon sade att de delar mediciner, men det kan jag göra själv. Jag är inte dement. Det är hushållsarbete och att handla jag behöver hjälp med, men sådant gör inte hemvården.
Reagerar på elavbrott
Till skillnad från en mobiltelefon är armbandets alarmknapp alltid nära till hands. Nurmi skulle inte heller vilja besvära nödcentralen i onödan. En gång tillkallade hennes barnbarn ambulans efter att ha hjälpt henne upp, men akutvårdarna konstaterade att hon inte behövde till sjukhus.
Trygghetstelefonen är också lättare att nå. Förut krävdes en fast telefonanslutning. Nu kan man ha trygghetstelefon utan anslutning och uttag för trådtelefon. Men den fungerar inte heller som en mobiltelefon.
Vid elavbrott är den stängd.
– En gång kom den på efter ett elavbrott och de sade att de noterat ett elavbrott och frågade om allting stod rätt till.
Nytt namn, samma system
En enda sak har stört henne med telefonen. Det var att få ett brev på finska om att Esperi har bytt namn till Stella.
– Jag blev upprörd över att det kom brev på finska och att ingen sagt att det bytt system. Staden skötte om det hela när jag tog den och dit gick räkningen.
Kirsi Ala-Jaakkola, chef för omsorgstjänster i Raseborg, har hört om detta och varit i kontakt med Stella och påpekat att klienterna måste få informationen på svenska. Företaget, med helt tvåspråkiga webbsidor, lovade ordna saken.
Ala-Jaakkola säger vidare att systemet inte har bytt. Det enda som hänt är att Esperi har sålt sin trygghetstelefonbusiness till Stella Oy. Larmen går fortsättningsvis till stadens hemvård. Stadens avtal om tjänsten är i kraft till den 30 april 2016, med en möjlighet för en option på 2 år.
I dag har 358 personer trygghetstelefon i Raseborg.
Tror du de får en större roll då allt fler äldre ska bo längre hemma?
– Jo, trygghetsteknologin utvecklas hela tiden, nya alternativ uppfinns. Det hur man med hjälp av teknologin också kan lindra ensamhet är ännu en öppen fråga.