Utvecklingsbolagets likvidation har väntat länge
Hangö udds utvecklingsbolag går i graven 2015. Verksamheten har ändå legat nere redan i flera år och behövs inte längre.
I en insändare i dagens VN diskuteras Hangö udds utvecklingsbolag, dess historia och hur bolaget verkat i det tysta en längre tid. VN berättade tidigare i vinter om att bolagets verksamhet ska upphöra.
Bakom aktiebolaget ligger bland annat Hangö stad. Hangös stadsdirektör Jouko Mäkinen förklarar nerläggningen.
– Processen har varit på gång en längre tid. Nu körs det ner frivilligt och medvetet.
Att det händer just nu handlar enligt Mäkinen om praktiska orsaker. Även om investeringsverksamheten har legat nere de senaste åren har bolaget haft några innestående lån. Bolaget har under sin verksamma tid fungerat som något av en liten bank.
– Den sista återbetalningen sker i juni nästa år. Därför kan det upphöra nu, säger Mäkinen.
Behovet finns inte
De senaste åren har bolagets styrelse sammanträtt men den enda tjänsten i bolaget, en vd-tjänst, har skötts på deltid.
Stadsdirektör Mårten Johansson som suttit med i styrelsen från Raseborgs sida kan intyga att bolagets verksamhet inte längre har nytta ens för sin nisch; stöd vid till exempel generationsskiften i småföretag.
– Även där har det varit svårt. Förut fanns det helt andra förutsättningar för kommunal näringspolitik.
Enligt Johansson har ändå flera investeringar diskuterats genom åren och upp till tio företag har fungerat som bolagets kunder.
– I dag kommer småföretagsstödet ändå från andra håll, säger Johansson och syftar bland annat på den stora aktören Novago dit Hangö udds utvecklingsbolag skulle inlemmas 2010 men vilket föll på den privata aktieägarskaran.
Två stora idéer
Hangö udds utvecklingsbolag har ändå varit litet. Omsättningen sedan 2009 rör sig på 1 000 till 6 000 euro per år. År 2013 var aktiekapitalet i bolaget 990 000 euro. Runt 100 000 av det var placerat.
Enligt Johansson har två större regionala och potentiella investeringar diskuterats i företaget de senaste tio åren. Den ena berör stålföretaget FN-steels konkurs och möjligheterna för utvecklingsbolaget att gå in där. Även det andra objektet skulle ha haft regional nytta.
– Låt oss säga att flygplatsplanerna i regionen skulle ha tagit form. Där skulle företaget också kunnat ha en roll, säger Johansson.
Pengar tillbaka
De senaste åren har ägarna i alla fall varit överens om en nedläggning. Nu återstår likvidationsprocessen som kan bli lång men som utmynnar i en del pengar för ägarna.
– Då vi får dem används de säkert till utvecklingsändamål i kommunen, säger Johansson.
Ägarkommunerna innehar hälften av aktiekapitalet. Hangö äger 20 procent och Raseborg 30 procent. Den andra hälften står näringslivet fortfarande för. De utgörs av Sampo, Aktia, Hangö Stevedoring, FN-steels konkursbo, Fiskars och Fennia.