Många fastnar i gamla yrket
Sedan FN-steels konkurs år 2012 har Hangö haft en dyster arbetslöshetsstatistik. I fjol klättrade siffrorna över 14 procent och för oktober i år ligger siffran på 13,1 procent. På Nylands arbets- och näringsbyrå i Ekenäs är man väl medveten om läget.
HANGÖ
– Visst är det oroväckande och går åt fel håll, säger Mia Vaarimo, sakkunnig på näringsbyrån.
Även om hela regionen lider av uppsägningar och alla arbetssökande får samma service motverkas situationen i Hangö med något starkare tag.
– Vi har till exempel sett med ganska blida ögon på att bevilja lönesubventioner åt företag där, säger Vaarimo.
Nya tag behövs
Det viktigaste är att få de arbetssökande att tänka positivt och aktivera sig.
– Det finns lediga jobb men de arbetssökande och arbetsgivaren möts inte alltid, säger Majvor Lindstedt, sakkunnig på arbets- och näringsbyrån.
Därför är det viktigt att de som blir arbetslösa hoppar på kurser och söker stödtjänster. Att skola om sig kan vara det bästa alternativet även om det känns tungt. Efter det kan både lönesubventioner till företag som anställer en arbetslös och olika läroavtal vara till hjälp.
– Men de många dystra nyheterna på sistone gör att folk frågar sig varför de ens skulle försöka. Det är förståeligt, säger Lindstedt.
Medierna påverkar
Arbetslösheten blir lätt långvarig om man inte söker nya möjligheter. I Hangö finns i dag 172 långtidsarbetslösa. Flera av dem hoppas få sina gamla arbetsuppgifter tillbaka, i sitt gamla eller något liknande företag.
– Många väntar troget och är förberedda på att ställa upp ifall den gamla arbetsgivaren behöver arbetskraft igen. Plötsligt har det gått två år och ingenting har hänt, säger Mia Vaarimo.
Det var fallet med stålverket i Koverhar. Men ansvaret ligger inte enbart hos de arbetssökande.
– Det gavs länge falska förhoppningar i medierna. Många väntade så länge det fanns en liten chans att få jobbet tillbaka, säger Vaarimo.
Läget ogynnsamt
Hangö lider även av andra problem. Dels kommer den tidigare så starka industrin knappast att öka.
– Ökningen sker nog i andra branscher. Året runt-turismen har vi till exempel väntat på, säger Vaarimo.
Hittills förvärras statistiken om vintrarna. Till sommaren och turismsäsongen sysselsätter företagen däremot rätt många i Hangö.
– Vi har många personer som lojalt väntar på sin kallelse inför sommarsäsongen, säger Vaarimo.
Ett annat problem är hur läget ute på udden begränsar. Jobben utanför staden finns i Raseborg eller långt borta.
– Vi förespråkar ändå att de arbetssökande även ska blicka mot Salo och Helsingfors, säger Lindstedt.
– Hangös läge gör förstås arbetsvägen lång men det kan vara bättre än att gå sysslolös, tillägger Vaarimo.
Företagen borde våga
På arbets- och näringsbyrån skulle man gärna se mera stöd av industrin och företagen i Hangö.
– Mera samarbete mellan företagen skulle behövas. Det skulle underlätta läget i stället för att man alltid ser varandra som konkurrenter, säger Vaarimo.
För företagen gäller det också att våga satsa och anställa arbetslösa. I dessa fall kan näringsbyrån underlätta starten för företaget.
– Vi vill uppmuntra företagen att anställa med lönesubvention, säger Vaarimo.
Småföretagen som karaktäriserar hela regionen är en viktig part i att skapa jobb.
– Men just nu ligger alla lågt. Och tröskeln för en företagare att anställa sin första anställda är stort, säger Lindstedt.
Även positivt
Bristen på positiva företagsnyheter och nyanställningar beror främst på att nyheterna inte kommer fram.
– De försvinner i massorna, säger Vaarimo.
Situationen är nämligen inte sådan att företagen enbart skulle stå inför nedskärningar och konkurser.
– Nog finns det aktiva företagare som är i kontakt med oss även från Hangö, säger Lindstedt.
Kontakten fungerar också. Att det inte längre finns en lokalbyrå i Hangö har varken försvårat byråns jobb eller de arbetssökandes möjligheter. Det mesta sköts elektroniskt.