Staden ska satsa mera på de arbetslösa
Kommunernas ansvar för att aktivera långtidsarbetslösa ökar nästa år. För Raseborgs del medför det ett kostnadstryck på 1,3 miljoner euro.
Träder kommunernas aktiveringsansvar i nuläget in efter 500 arbetslöshetsdagar kommer gränsen nästa år att gå redan vid 300 dagar. Lyckas man inte sysselsätta den arbetslösa får kommunen betala hälften av arbetsmarknadsstödet till Folkpensionsanstalten. För personer som gått arbetslösa i 1 000 dagar eller mera stiger kommunens andel av arbetsmarknadsstödet från 50 till 70 procent. Med den rådande arbetslösheten handlar det om en radikal kostnadsökning.
– På sikt kan förändringen vara en bra sak bara man får det hela organiserat. Så här direkt är det fråga om en stor utmaning, säger Stefan Fri som är avdelningschef för sysselsättningstjänsterna i Raseborg.
Enligt regeringsprogrammet ska staten kompensera kommunerna med 75 miljoner euro via statsandelssystemet. På Kommunförbundet beräknar man ändå att kostnaderna för kommunerna kommer att bli betydligt högre än så.
Budgeterat för ökning
För att tackla utmaningen ingår bland annat pengar för en ny sysselsättningskoordinator i budgetförslaget som Raseborgsfullmäktige ska ta ställning till nästa vecka. Ett kommuntillägg för föreningar och företag som anställer långtidsarbetslösa med rätt till lönesubvention har också beaktats.
Genom olika åtgärder räknar Stefan Fri med att kostnadstrycket på 1,3 miljoner euro ska kunna tyglas så att tilläggsräkningen i stället landar på 900 000 euro.
I snitt räknar Raseborg med att 155 vuxna nästa år ska ta del i den sysselsättande verksamheten, en ökning med 20 personer från i fjol. Den kommunala andelen av arbetsmarknadsstödet räknar man med att få betala för 400 personer i månaden mot 220 i årets budget.
– Helt klart borde siffran vara lägre än 400. Helst skulle jag sätta 0 euro på arbetsmarknadsstödet och allt på sysselsättningstjänster. Tyvärr är det inte realistiskt.
Inaktivitet kostar
Att satsa på aktiverande åtgärder kostar pengar även det, men är enligt Stefan Fri ändå en investering som lönar sig.
– Väljer Raseborg att göra ingenting finns det en prislapp på det också. Då får man i stället betala för passivitet och för att många mår dåligt.
Han tycker att man i Raseborg har en bra grund att stå på.
– Ända sedan Raseborg grundades har det jobbats för den här verksamheten. I förhållande till andra kommuner som inte tagit det hela lika seriöst känner vi ändå till gruppen som varit arbetslösa i 500 dagar uppåt och vi har varit i toppen då det gäller aktivering.
Tidigare åtgärder ska ge resultat
Enligt siffror från Institutet för hälsa och välfärd är det bara 3 procent av de arbetslösa som går vidare från rehabiliterande arbetsverksamhet till avlönat arbetet. I stället väntar i regel en ny period av rehabilitering eller arbetslöshet.
Stefan Fri betvivlar inte att siffrorna tidigare varit sådana men tror att det beror på att insatserna kommit in i ett så sent skede och varit minimala.
I Raseborg är målsättningen för nästa år att 40 av de 155 vuxna man i medeltal sysselsätter ska gå vidare. Stefan Fri ser siffran som realistisk.
– Det är absolut det vi kommer att jobba enligt. Vi hoppas på en vändning överlag plus att de tidigare åtgärderna ska ge ett klarare resultat.
Att man går vidare kan betyda många olika saker påpekar han.
– Det kan förutom arbete till exempel vara fråga om vuxenstudier, arbetspolitiska utbildningar, lönesubventionerade anställningar. För ungdomar är siffran som tur är en helt annan. Där är målsättningen att ingen ska bli kvar i vår verksamhet medan det på den vuxna sidan kan finnas sådana som tycker att den rehabiliterande arbetsverksamheten motsvarar den nivå man vill vara på under den sista tiden i arbetslivet.
Få verktyg
Åtgärderna som kommunen kan göra på egen hand är begränsade. Därför såg Stefan Fri gärna att det blev en fortsättning på Novagos Go!-rekryprojekt som mellan augusti 2012 och november 2014 skapat 278 jobb i regionen och där Raseborg funnits med på ett hörn.
Det nuvarande projektet tar slut vid årsskiftet men pengar för en fortsättning där fokus skulle ligga på ungdomar har sökts.
– Novago har kunskapen då det gäller företagsbiten och det skulle vara viktigt att få en fortsättning nu när företagen känner till projektet.
Till förändringar som är under arbete hör den sektorövergripande samservicen där arbetskraftsmyndigheter, FPA och kommuner ska samarbeta så att den arbetssökande kan betjänas enligt principen allt via samma lucka. Servicen är tänkt för personer över 25 år som varit arbetslösa i över ett år och för ungdomar under 25 år som varit arbetslösa i ett halvår och har redan funnits i en del kommuner.
– Det är en del av försöken att öka på aktiveringsmöjligheterna. Hur det kommer att se ut hos oss - vilka kommuner som ska höra till samma nätverk och var betjäningspunkterna ska finnas är ännu helt öppet, säger Stefan Fri.