Jobb ger smidigare vård - än så länge
Företagshälsovården fungerar så bra att den eventuellt kringskärs i rättvisans namn i social- och hälsovårdsreformen.
En av social- och hälsovårdsreformens hetaste potatisar är företagshälsovården. Ingen har hållit i den ordentligt ännu, men den torde plockas upp innan lagen om hur social- och hälsovården ska ordnas i framtiden träder i kraft. Regeringens lagförslag behandlas i riksdagen nästa vecka, men än så länge har styrgruppen inte direkt tagit ställning till företagshälsovården.
Jämlik vård för alla i Finland är ett av reformens huvudsyften, men företagshälsovården som utgör en betydande del av sjukvården har fått väldigt lite uppmärksamhet.
- Om företaget har minst en anställd bör arbetsgivaren enligt lagen ordna företagshälsovård för sina anställda.
- Målen är att främja hälsan och arbetsförmågan genom bland annat en sund och trygg arbetsmiljö och att förebygga arbetsrelaterade sjukdomar.
- Vården kan ordnas genom hälsocentralen, en privat läkarstation, av arbetsgivaren själv eller tillsammans med andra arbetsgivare.
- Arbetsgivaren ska ha ett skriftligt avtal som gjorts upp i samarbete med serviceproducenten och en verksamhetsplan om anordnandet av företagshälsovården.
- Lagen kräver olika typer av förebyggande vård, som arbetsplatsutredning och hälsoundersökningar.
- Ordnandet av sjukvård är frivilligt för arbetsgivaren. Ändå får mer än 90 procent av de som är berättigade till företagshälsovård också tillgång till företagshälsovårdens sjukvårdstjänster på arbetsgivarens bekostnad.
- Företagshälsovården är avgiftsfri för de anställda och Folkpensionsanstalten ersätter arbetsgivaren en del av kostnaderna (enligt givna kriterier).
- FPA kan ersätta upp till 60 procent av kostnaderna för förebyggande åtgärder och 50 procent av kostnaderna för sjukvård på allmänläkarnivå. Kostnaderna som blir kvar för företaget att betala kan avdras i beskattningen.
Endast förebyggande vård?
Ett scenario är att företagshälsovården i framtiden ska omfatta endast förebyggande vård. I praktiken skulle det innebära att arbetsgivaren inte längre får stöd för den frivilliga sjukvården inom ramen för företagshälsovård, och överlag att ersättningarna erhålls från primärvårdens ordnarenhet och inte från Folkpensionsanstalten som i dag.
Företagsläkare Irma Braskén vid läkarstation Medek i Ekenäs (där hon är delägare) bedömer det som orealistiskt.
– Det förutsätter att offentliga hälsovårdscentraler fungerar perfekt. Det handlar om en så stor del av befolkningen att de inte har kapacitet att ta emot alla som nu får vård via företagshälsovården.
Braskén lyfter också fram att företagshälsovården på ett annat sätt än hälsovårdscentralen fokuserar på arbetsrelaterad sjukdom.
– Man beaktar om arbete orsakat, förvärrat eller har betydelse för en sjukdom, hur länge man ska vara sjukledig eller om man borde ändra någonting i arbetet. Inom företagshälsovården känner man till arbetsplatsförhållanden. Det kan man inte göra på hälsovårdscentralen.
En vårdklyfta
Trots en del ersättningar står arbetsgivaren för största delen av företagshälsovårdens kostnader, enligt Braskén.
Hon tror inte att arbetsgivarna är pigga på idén att finansiera den offentliga vården.
– Jag tror de vill betala för snabb service.
Den som prövat både privat företagshälsovård och kommunal hälsovård har garanterat märkt en skillnad i väntetider, smidighet och läkarnas benägenhet att skriva remiss. Irma Braskén säger att företagshälsovården fungerar så bra att den upplevs som orättvis gentemot de som måste gå till hälsovårdscentralen.
– Alla är nöjda, men problemet är att systemet fungerar så bra att man anser att de som inte har tillgång till företagshälsovård har det för mycket sämre. Allting fungerar för bra i denna jämförelse. Och för att vården ska bli mer jämlik vill man tydligen att alla ska ha det lite sämre.
Samtidigt ställs allt högre krav på företagshälsovården och från statligt håll sägs tydligt att finländarna ska hållas längre i arbetslivet. I nuläget sjukpensioneras cirka 20 000 personer om året.
Ur det perspektivet vore det enligt Braskén oklokt att försämra företagshälsovården.
"Ojämlikheten ett problem"
Inom Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt sköts största delen av företagshälsovården vid privata läkarcentraler. Och hela 80 procent av arbetstagarna får företagshälsovård som omfattar också sjukvård.
Arbetsgivare vill helt enkelt inte att personalen ska slösa arbetstid i hälsocentralens köer. Dessutom visar flera undersökningar att en satsning på arbetstagarnas hälsa är en god investering.
En av Raseborgs sanna vårdpolitiker Harry Yltävä ser ett jämlikhetsproblem i vårdklyftan mellan arbetstagare som får privat företagshälsovård och övriga.
Han hoppas på förändring som innebär att sjukvården ordnas lika för alla.
– Meningen är att bara den förebyggande vården blir kvar, om man över huvud taget först har fått primärhälsovården att fungera. Det är ett mål som borde finnas, men är det mera dröm än verklighet?
En helig ko
I två år var han utredningsman i vårdreformen och medlem i Social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp. Han håller sig fortsättningsvis ajour i egenskap av ordförande för Vänsterförbundets social- och hälsopolitiska arbetsgrupp.
Vad vet man i detta skede om reformens inverkan på företagshälsovården?
– Ingenting. Företagshälsovården är en helig ko i det finländska samhället. Det är väldigt svårt att ändra någonting mot arbetsmarknadsparternas vilja och de vill båda bevara systemet som det är.
Mellan 1,2 och 1,9 miljoner finländare (beroende på vems siffror man litar på) får företagshälsovård.
Anser du att en förändring av företagshälsovården är nödvändig även om så många skulle få det sämre?
– Det uppstår alltid motstånd då det blir sämre för några, men reformen ska göra läget bättre för många.
Arbetshälsoinstitutet har gett utlåtande om att det är hög tid att beakta företagshälsovården i vårdreformen. Man anser att den offentliga hälsovården borde förpliktigas att samarbeta med företagshälsovården, för att förebygga arbetsoförmåga.