Yttre faktorer hotar balansen
Raseborg prutar på sin överskottmålsättning från 1,7 miljoner till 100 000 euro. Osäkerhetsfaktorerna i budgeten 2015 är ändå många.
Stadsstyrelsen godkände i måndags budgetförslaget som nu går vidare till fullmäktige.
Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) beskriver budgetarbetet som både lätt och svårt.
Stadsstyrelsen godkände budgetförslaget som nu går vidare till att behandlas av stadsfullmäktige den 8 december.
Nämndernas budgetförslag har justerats neråt med knappt 700 000 euro. Var nedskärningarna ska göras faller på nämnderna att avgöra efter att budgeten godkänts.
Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) beskriver budgetarbetet som både lätt och svårt.
– Arbetet har varit politiskt lätt i det hänseende att det bara varit en enda omröstning under hela behandlingen. Det som gjort det svårt är att både det inre och yttre trycket är stort.
Större ansvar för sysselsättningen
Det ökade ansvaret för arbetsmarknadsstödet beräknas stå för ett kostnadstryck på 1,3 miljoner euro.
Från och med 2015 ska kommunerna betala 50 procent av arbetsmarknadsstödet för invånare som varit arbetslösa i över 300 dagar och 70 procent för invånare som varit arbetslösa i över 1 000 dagar. För att tygla kostnadstrycket kommer Raseborg att utveckla nya metoder för sysselsättningen.
Antalet långtidsarbetslösa i Raseborg har i år legat på i medeltal 236 personer per månad men nästa år beräknas medeltalet stiga till 400 personer/månad.
Ambulansfrågan öppen
Ett annat huvudbry är som vanligt den specialiserade sjukvården där höjda priser gör att kostnaderna i år kommer att ligga betydligt högre än budgeterat.
– Vår specialsjukvård är alldeles för dyr, säger stadsstyrelseledamoten Per-Erik Holmberg (SDP).
Hur det blir med kostnaderna för ambulanssjukvården som nästa år beräknats stiga med 1,5 miljoner euro är ännu öppet.
HNS-styrelsen gav tidigare i veckan grönt ljus för en tillfällig lösning som skulle sänka Raseborgs ambulansräkning med omkring 1 miljon euro. Avgörandet ligger i HNS-fullmäktiges händer.
Stadsdirektör Mårten Johansson är inte nådig i sin kritik av ursprungsförslaget.
– För Helsingfors skulle det motsvarande innebära en tilläggsräkning på 30 miljoner. Så "rättvist" är systemet uppbyggt.
– Det känns hopplöst och meningslöst att samarbetsförhandla när det kommer utgifter utifrån som ingen kan påverka, suckar Johansson.
Samarbetsförhandlingarna som gäller personalminskningarna 2015 slutfördes i våras. Total minskar personalen med cirka 125 årsverken under perioden 2014-2015.
Stadens egna personalkostnader förväntas nästa år sjunka med 3,1 procent jämfört med budgeten 2014.
Opålitliga prognoser
Går ambulansfrågan Raseborgs väg skulle det ge staden en välkommen buffert. Stadskamrer Thomas Karlsson nämner skatteinkomsterna, där man i likhet med specialsjukvården förlitat sig på prognoser, som en annan riskfaktor.
– Tidigare kunde man lita på prognoserna och de var till och med i underkant. Så är det inte längre, säger Anders Walls.
Per-Erik Holmberg nämner försäljningsinkomsterna som ett annat osäkerhetsmoment.
– Man hoppas ju att läget inte blir bättre, men det ser dåligt ut.
Det som Holmberg ser som viktigt är att staden får fler företagstomter.
– Det är i hög grad småföretagen som sysselsätter just nu.
Röstning om centrumplan
Styrelsens enda omröstning gällde centrumplanen i Ekenäs som fortfarande reserverats ett 650 000 euro stort anslag i ekonomiplanen. Däremot valde en enhällig styrelse att byta ut stadsdirektörens rubricering från "Konstgräs på centrumplan" till "Renovering av centrumplan". Senaste den sista mars ska fritidsnämnden och bildningsnämnden utreda centrumplanens framtida användningsbehov.
Byggandet av ett skolcentrum, eller en kommunal byggnad i Svartå, har varit en verklig långkörare i budgetsammanhang och ser ut att fortsätta. Kalkylerna för ett allaktivitetshus har visat sig överstiga 7 miljoner euro vilket inte anses stå i proportion till befolknings- och elevunderlaget.
Enligt styrelsens beslut ska intern service och bildningen inom maj göra upp en alternativ plan för hur närservicen i Svartå kunde organiseras på ett hållbart sätt inom en budgetram på 3-4 miljoner euro.
– Det är viktigt att saken får en lösning. Byggnaderna där blir inte bättre, säger Anders Walls.
Även om styrelsebeslutet var enhälligt sticker Per-Erik Holmberg inte under stol med att han för egen del inte är helt nöjd, även om ett planeringsanslag på 50 000 euro på hans förslag togs med i budgeten.
– Svartå är ett tillväxtområde. Man kunde bygga i etapper.
Ökad upplåning
Raseborgs nyinvesteringar nästa år handlar främst om daghem.
– Årsbidraget täcker nätt och jämt avskrivningarna men inte alla investeringar vilket betyder att staden måste låna upp pengar, säger Thomas Karlsson.
Investeringarna på sammanlagt 15 miljoner euro i det nya äldreboendet och brandstation i Karis åren 2014-2016 finansieras med fastighetsleasingavtal utanför stadens balansräkning.
Anslag för verkställandet av intentionsavtalet med HNS om ett sjukhuscampus finns heller inte med i ekonomiplanen.
– Orsaken är att vi fortfarande inte vet vad behöver byggas, säger Mårten Johansson.