"Sluta spara på säkerheten!"
På onsdag marscherar cirka tusen poliser i Helsingfors för inrikes säkerhet. Initiativtagare är Janne Niiniharju från Raseborg.
Polisens roll vid samlingar, marscher och demonstrationer brukar vara övervakning. Men denna gång är det lagens väktare själva som höjer banderollerna.
Budskapet är entydigt: Vi är för få!
– Under hela min tid som polis har det sparats och det syns inget slut på det, säger äldre konstapel Janne Niiniharju.
Han är ordförande för Raseborgs polisförening och tog initiativ till marschen i ren frustration över att många talar om nedskärningarnas allvar, men ingen gör någonting åt saken.
- Tid: 19.11.2014, samling 13.00 och start 13.30.
- Plats: Helsingfors, från Musikhuset till Senatstorget.
- Syfte: Att uppmärksamma följderna av sparåtgärder inom polisväsendet.
- Arrangör: Finlands Polisorganisationers Förbund (SPJL).
- Initiativtagare: Äldre konstapel Janne Niiniharju.
Inte mot - bara för
I stället för att bara diskutera saken med sina kollegor på webben skred han till handling.
Hans förslag om en marsch godkändes enhälligt av Finlands Polisorganisationers Förbund (SPJL) som åtog sig ansvaret att vara arrangör - förutsatt att tillräckligt många anmäler sig.
Cirka tusen personer har gjort det, främst poliser men också folk från rättsförvaltningen och nödcentralerna.
– Vi demonstrerar inte mot någonting utan marscherar för inrikes säkerhet. Avsikten är att föra fram budskapet att vi är för få. Det är fel mot skattebetalarna som betalar för att få trygghet, säger Niiniharju.
Hans närmaste chef, överkommissarie Mats Lagerstam, håller med och tänker också delta i marschen.
– Vi har inte råd att leka med säkerheten mer. Inrikes säkerheten har redan blivit lidande, våra budgetar minskar årligen. Vi vill ha vettigare förutsättningar att arbeta och göra livet så tryggt för invånarna som det bara går, säger Lagerstam.
Decimerad styrka
Polisväsendet dras med samma svåra ekvation som många andra branscher: allt färre ska göra allt mer.
– Kraven har ökat konstant och arbetsmängden ökat. Samtidigt har det kommit signaler uppifrån om att polisarbetet är så simpelt att man kunde snabbutbilda ett slags reservpoliser för enklare uppdrag. Men sådana finns inte. Varje situation kan eskalera och alla uppdrag ska åtas med yrkeskunskap, säger Niiniharju.
I januari 2009 jobbade 70 personer vid polisen i Raseborg.
I år är de endast 50.
Drygt hälften av dessa har anmält sig till marschen och alla som deltar gör det utanför arbetstid.
Trots att man kunnat pussla om arbetspassen just denna dag är enheten enligt Lagerstam "körd i en ganska trång knut".
– Fältavdelningen jobbar febrilt och en stor del av passen är underbemannade. Det finns jobb de skulle vilja utföra bättre, till exempel utförligare brottsplatsundersökningar, säger Lagerstam.
Därtill ger lagändringar som trädde i kraft i januari brottsmisstänkta mer rättigheter och polisväsendet fler plikter och skyldigheter än tidigare.
"Synd om de nyutbildade"
Lagerstam och Niiniharju ser också med ett kritiskt öga på att staten lägger pengar på att utbilda poliser till arbetslöshet.
– Jag var själv arbetslös som nyutexaminerad och vet hur det känns. Jag har starka sympatier för de som blir klara från polisskolan och blir arbetslösa eller får ta emot vilken visstidsanställning som helst var som helst i landet och hanka sig fram på vikariat, säger Niiniharju.
För de visstidsanställda poliserna inom Västra Nylands polisinrättning finns det däremot hopp om fast anställning nästa år.
– Det verkar möjligt, men återstår att se då budgeten slås fast, säger Lagerstam.
Han tycker man i dessa frågor framför allt ska rikta blickarna mot beslutsfattandet på riksnivå. Det är när allt kommer omkring de budgetramar som innebär till exempel att poliserna blir allt färre i Västnyland.
Politiker från alla stora partier är inbjudna till marschens slutpunkt, Senatstorget, på onsdag.