Västnyland behöver flera ögonläkare
Det finns för få ögonläkare i västligaste Västnyland. Företaget Ekenäs öga har inga tider till ögonläkare för tillfället, Bromans optik i Ekenäs har tider i januari.
– Behovet av ögonläkare är jättestort. Det skulle vara bra för regionen om vi hade en ögonläkarstation, säger Lynn Björkqvist.
Hon är optometrist på Bromans optik i Ekenäs, dit kön till den ambulerande ögonläkaren är lång. Nästa lediga tid är i januari 2015.
Bromans optik har i cirka fem års tid försökt värva ytterligare en ögonläkare, som skulle ha mottagning i butiken.
– Det är svårt att hitta tvåspråkiga ögonläkare. Att jobba bara på finska fungerar inte riktigt här, säger Björkqvist.
Ekenäs har en ögonläkarstation, Ekenäs öga, men där kan man för tillfället inte beställa någon tid. Orsaken är att företagets ögonläkare Eva Forsman är sjukskriven.
Hon rekryterar för tillfället läkare och hoppas få en lösning snart.
Ekenäsbor till Karis
Att det finns färre ögonläkare i trakten märks också hos Karis optik, där man på den senaste tiden tagit emot kunder från Ekenäs.
Det säger optometrist Christian Sundström på Medioptik som driver både Karis optik och Hangö optik.
Företaget har avtal med några ambulerande ögonläkare. Två tar emot i Karis, två i Hangö.
– Vi strävar efter att väntetiden inte är längre än tre, fyra veckor.
I Karis är nästa tid till ögonläkare den 14 november.
Det händer att folk som skadat ögat kommer in i affären för att få hjälp. Då brukar Sundström hänvisa dem till hälsocentralen, om inte någon av ögonläkarna råkar vara på plats.
Fyra arbetsplatser
På onsdagen hade ögonläkare Tarja Närhi mottagning i Karis optik, och hann med ett tiotal patienter. Hon tar emot på fyra olika ställen i Nyland: i Ekenäs, i Karis, i Kyrkslätt och i Vanda.
Hon kan övernatta i sin fritidsbostad i Västnyland, så pendlandet med bil känns inte oöverkomligt. Under ett år kör hon cirka 18 000 kilometer.
Närhi vet att Västnyland behöver flera ögonläkare, eftersom tre stycken slutat.
Skyggar för svenskan
– Språket är ett stort problem. Alla specialiserade läkare har papper på att de kan svenska, men av någon orsak vågar de inte tala svenska.
Själv började Närhi använda det andra inhemska som ung läkare.
– Det kändes skamligt att inte prata svenska när man studerat det i åtta år och möter någon gammal fru från skärgården som inte kan finska. Ska jag kräva att hon borde tala finska?
Början var knagglig, men Närhi blev väl bemött.
– När man försöker så hjälper människor dig.
Går i pension
Närhi ska gå i pension så småningom. Hon har hört att Ekenäs öga försöker rekrytera någon och håller tummarna för att det ska gå vägen.
Mellan ställningarna med glasögonbågar står Karisborna Liisa Lampi och Arja Rauhala. Lampi har varit på ögonkontroll hos Tarja Närhi och ska nu ha nya glasögon.
– Hon är en fantastisk läkare, synd att hon ska gå i pension, säger Lampi.
Hon har opererats för gråstarr, medan släktingen Rauhala har MS och måste kolla synen regelbundet.
Båda brukar få läkartid i Karis inom ett par veckor. Nu funderar Rauhala på vad som händer när den ögonläkare hon går till pensioneras.
Christian Sundström försäkrar att hon kan få alla sina uppgifter från sin nuvarande läkare och ta med dem när hon söker upp en ny.
Till dukat bord
Hangö har ingen fast stationerad ögonläkare, men Hangö optik har som sagt två ambulerande läkare.
Både Christian Sundström och Lynn Björkqvist tror en orsak till att ögonläkare inte öppnar egen praktik är att det är bekvämt att ta emot patienter hos en optiker.
Då står någon annan för utrymmen, utrustning och bokningar.
Läkare Irma Braskén på läkarstationen Medek i Ekenäs säger att bristen på ögonläkare är ett lokalt problem, som inte finns i större städer.
– Åker man till Åbo eller Helsingfors får man läkartid samma eller följande dag.
Även Braskén tror språket spelar en roll. Tröskeln för finskspråkiga att jobba på svenska är "onödigt hög". En annan orsak är att Ekenäs upplevs som långt borta i ett Åbo- och Helsingforsperspektiv.
– Du måste ha någon sorts kontakt här för att komma hit.
Ögonen blir trötta och gamla
Tre ögonläkare som verkat i Västnyland har alltså försvunnit från branschen under de senaste åren. Samtidigt växer behovet.
Christian Sundström konstaterar att befolkningen åldras. Det leder bland annat till att gråstarr blir vanligare. Över 50 procent av finländarna får starr efter 60.
Olika sjukdomar, till exempel diabetes, påverkar också synen och kräver regelbunden kontroll av ögonen.
Dessutom belastar vi ögonen mycket. Vi stirrar på olika bildskärmar och får dels trötta ögonmuskler, dels torra ögon.
– Jag har en känsla av att folk har mera trötta ögon. Då vill de till ögonläkare. Oftast handlar det om att de ansträngt ögonen, säger Björkqvist.