Elever måttade in historien
De strategiska måtten är tagna. Nu ska gymnasieeleverna skissa upp ritningar för bunkern i Östersolberg. Också Museiverket ska få en kopia.
– Tjugo meter och fyrtiofem centimeter, ropar Sture Lindholm.
Ett tiotal gymnasielever från Ekenäs gymnasium böjer sig över sina millimeterpapper och plitar ner siffrorna. Det är det första i en lång rad mått som ska hjälpa eleverna att rita upp en skiss över hur den gamla bunkern såg ut på ett ungefär.
Någon enkel match blir det inte, för väggarna på bunkern är asymmetriska, och en del hörn svåra att hitta, trots att bunkern är frilagd.
Historia i praktiken
Bunkern ligger på Bengt Holmströms marker i Östersolberg. I samtal med historielärare Lindholm föreslog Holmström att bunkern kunde bli en del av undervisningen.
Sagt och gjort. Nu är bunkern en del av en valbar kurs i lokalhistoria, som elever i Ekenäs gymnasium kunnat välja. Under kursen bekantar sig eleverna med Porkalaparentesen 1944–1956.
Till kursen hör också praktiskt fältarbete vid själva bunkern. Sist eleverna besökte platsen fick de börja med att röja undan närmare sextio år av jordlager. Med spadar och kvastar – och med hjälp av en grävmaskin – frilade gymnasisterna bunkerns yta och sökte sig fram till ingången.
Ett stenblock som blockerade ingången avlägsnades med hjälp av en grävskopa, och eleverna hade möjlighet att titta in i ett historiskt vakuum.
– Det var en ganska häftig känsla, säger Fredrika Blomqvist.
– Vi visste ju inte alls vad där skulle vara, det kunde ha funnits vad som helst, säger Martin Holmberg.
Påkostad och stor
Den här bunkern byggdes för att stoppa en stor pansarattack mot Porkalaområdet.
– Ryska arméns hotbild var att tyskarna skulle transportera pansarvagnar med tåg från Hangö till Solberg. Det finns en till i dungen där borta, säger museet Degerby Igors syssloman Bernt Gottberg och pekar mot nordost längs tågbanan.
Bunkern hör till de största på området, säger Gottberg, och har av allt att döma varit mycket påkostad.
– Det har satsats mycket pengar på den här bunkern. På den här cirkelformade konstruktionen har det sannolikt stått en kanon som går att vända. Här måste ha funnits en skena, och inne i bunkern måste det ha funnits ett lager för att balansera upp sprängkraften i kanonen, säger Gottberg.
På norra sidan om bunkern finns något som ser ut som en brunn, men i själva verket har varit en utgång som förbundits med bunkern genom en horisontell gång.
– Bunkern har av allt att döma också haft ett räknarrum för eldledningen. Det har jag inte sett någon annanstans.
Historien förklarar nutiden
Eleverna har gillat konceptet med annorlunda studier och är glada att gymnasiet erbjuder en sådan här kurs.
– Det har varit jätteintressant, jag visste inte att det fanns så många bunkrar här på området som det gjorde. Vi har lärt oss mycket detaljer om hur det var när ryssarna hade området, och hur evakueringen gick till, säger Agnes Kurtén.
Eftersom kursen är frivillig har de som valt den gjort det av intresse för det förgångna. Att veta varifrån man kommer tycker de är viktigt.
– Det är viktigt att veta vad folk har upplevt och vad som har hänt där man bor. Det hör till att känna till sina rötter, säger Fredrika Blomqvist.
– När man vet hur det har varit förstår man bättre varför det ser ut som det gör i dag, säger Martin Holmberg.