Berget ger värme till sjuttiotvå hem
Nästa vecka kopplas bergvärmen på för de fyra flervåningshusen på Ritomten. Bostadsbolaget räknar med att spara rejält i värmekostnader.
Trevåningshusen på Ritomten i Ingå kyrkby räds inte för att sticka ut.
När de byggdes i början av 1970-talet fick de hedern att vara de första höghusen i Ingå.
För 12 år sedan, i september 2002, gick de i täten genom att ansluta sig till fjärrvärme.
Nu är det dags för följande steg. Hela husbolaget – totalt 72 lägenheter – värms från och med nästa vecka med i huvudsak bergvärme.
– Många har sagt att det är klokt att vi vågar byta, säger Krister Wasström som bott på Ritomten sedan 1977 och som fungerar som bostadsbolagets gårdskarl.
Väckt nyfikenhet
Sedan entreprenören Max's Energy inledde borrningarna i juni har det varit mycket aktivitet i och kring husen. Projektet har därför väckt en hel del uppmärksamhet även bland grannar och förbipasserande.
Nu liknar gårdsplanen sig själv igen. Av de totalt 18 hål som borrats på tomten syns inte mycket på markytan.
Desto mer har förändrats i husbolagets värmecentral, där fjärrvärmeväxlaren nu fått sällskap av tre gedigna värmepumpar inklusive en mängd nya rör och annan utrustning.
Håller tidtabellen uppdateras husets elcentral i dag för att klara av den kraftigare elanslutning som det nya värmesystemet kräver. I början av nästa vecka kopplas sedan bergvärmen på.
– Det känns riktigt bra. Det är så här det ska vara, säger invånaren Roger Hindersson som flyttade in för ett och ett halvt år sedan och som varmt stöder den nya satsningen.
Ville inte höja vederlaget
Orsaken till att Bostads Ab Ritomten velat ansluta sig till bergvärmeligan stavas ekonomi.
– Priset för fjärrvärmen steg och steg. I fjol betalade bolaget över 80 000 euro för värmen, säger husbolagets disponent Petra Grönholm.
Bolaget ville komma bort från utvecklingen att år efter år tvingas höja på det vederlag som lägenhetsägarna betalar.
Petra Grönholm som är disponentchef på OP-Filia har erfarenhet av jord- och bergvärme, och därmed föddes en idé. Går det att sänka kostnaderna genom att byta till bergvärme?
Hösten 2013 beslöt bolagsstämman utreda den här möjligheten och därefter började hjulen snurra.
– Vi fick in totalt sju offerter som vi sedan noggrant började gå igenom, säger Petra Grönholm.
Projektet är stort mätt med västnyländska mått. Därför anlitades en utomstående jordvärmekonsult.
– Han kollade att vi fick offert på det vi hade begärt. Det är ganska många saker som ska granskas, säger Grönholm.
Konsultens insats var guld värd, konstaterar Krister Wasström.
– Men det är nog ändå Petra som dragit det största lasset, säger husbolagets styrelseordförande Ralf Wide som vill understryka disponentens insats och kunskap i sammanhanget.
Att det var västnyländska Max's Energy som fick entreprenaden beror på att företaget kunde ge det ekonomiskt mest fördelaktiga budet. Det kom bostadsbolaget fram till efter förhandlingar med en del av dem som gett offert.
Lägre kostnader
I runda tal 40 000 euro är den summa som bolaget räknar med att spara in på värmekostnader redan nästa år genom att växla om till bergvärmen. Till saken hör att fjärrvärmeleverantören sänkt sitt pris på värmen sedan entreprenaden kom i gång, men likväl har bostadsbolaget räknat ut att det nya värmealternativet blir billigare – också då stigande elkostnader tas med i bilden.
Värmepumparna kräver mer ström än fjärrvärmesystemet. Bolaget räknar att förbrukningen stiger från dagens 40 till närmare 220 megawattimmar per år.
Fjärrvärmen kvar
I husbolagets värmecentral står fjärrvärmeväxlaren kvar i full funktion. Fjärrvärmen ska nämligen fungera som ett komplement till bergvärmen och kommer att behövas då kölden kryper under -15 grader utomhus. Fjärrvärmeförbrukningen beräknas sjunka från dagens 700–750 till ungefär 65–70 megawattimmar per år.
I värmecentralen, tidigare oljepannrum, fanns det tillräckligt med golvyta för den nya utrustningen, vilket besparade gården från en möjlig tilläggsbyggnad för aggregaten.
I bostäderna har inga ändringar gjorts, eftersom allt har anpassats till de befintliga värmeelementen och dagens cirkulationssystem.
Djupa hål
Hålen som borrats på tomten är 220 meter djupa. Totalt löper det därmed cirka fyra kilometer rörhål i marken, största delen av dem i berg.
Berggrunden har laddats med energi från solen och det är den energi som utvinns ur djupet. Eventuella grundvattenströmningar kring hålen hjälper till att förflytta värmen i berggrunden på ett större område, vilket ökar energin som kan tas ut.
– Hål för bergvärme får inte borras på grundvattenområden, säger Petra Grönholm och pekar därmed på en av begränsningarna för den här typen av värmesystem.
Hålet eller hålen borras därtill ofta lite snett åt sidan – inte alltid rakt ner – vilket betyder att tomten också måste vara tillräckligt stor. Nere i marken får hålen inte gå ut över den egna tomtgränsen.
- Bergvärmesystemet som inkluderar 3 stycken 60 kilowatts värmepumpar, värmeväxlare och alla kopplingar och rör, samt entreprenaden som omfattade borrning och installation, kostade sammanlagt 235 000 euro.
- Jordborrningen – borrningen innan berget kommer emot – kostade 20 000 euro.
- Uppgraderingen av elanslutningen kostade 18 000 euro och ändringsarbetet på elnätet likaså 18 000 euro.
- Planeringen och övervakningen kostade 16 000 euro. Konsultarvodet av den summan var 6000 euro.
- Sluträkningen som landar på drygt 300 000 betalas med ett lån på motsvarande summa. Lånetiden är 15 år. Räntorna betalas och lånet återbetalas genom den besparing som satsningen ger.
- Siffrorna är avrundade.