Veterinärer känner sig överkörda
– Varför föra fram alternativ som är dyrare för skattebetalarna och sämre för djurägarna? Det undrar veterinärerna Tarja Lagström och Hanna Knaapinen.
Ska de tre västnyländska veterinärmottagningarna slås ihop till en enda? Eller ska veterinärvården av produktionsdjur köpas utifrån?
Det här är alternativ som förs fram av en arbetsgrupp inom Sydspetsens miljöhälsa.
Stadsstyrelsen i Hangö är den första av de kommunala beslutsorganen som tagit del av rapporten, men där valde man att bordlägga ärendet.
Till mötet hade områdets veterinärer också sänt en skrivelse som ifrågasätter rapporten.
Katianna Kuula, som är direktör för hälsoövervakningen, betonar för sin del att utredandet av veterinärtjänsterna är helt i sin början.
– Inga beslut har ännu fattats. Arbetsgruppen har bara tagit fram de alternativ som finns till den nuvarande situationen.
Ingen expertis
Veterinärerna inom Sydspetsens miljöhälsa är upprörda över att man inte velat lyssna till dem eller till kunderna när verksamheten utretts.
De fick veta om arbetsgruppen och dess uppdrag av misstag. Först i ett sent skede av processen fick de ett frågeformulär där de kunde fylla i sina synpunkter.
När de fick höra om arbetsgruppen erbjöd de sin sakkunskap som dock negligerades. De framhöll att också andra, oberoende veterinärer kunde kontaktas - huvudsaken att folk som känner till branschen och arbetsvillkoren skulle höras - men inte heller det förslaget föll i god jord.
I arbetsgruppen ingår Göran Karlsson, Erik Holmberg och Kalle Niemi som representanter för kommunerna Raseborg, Ingå och Hangö. Kuula är gruppens sekreterare.
Felaktig
– Rapporten är inte bara bristfällig utan direkt felaktig, säger Tarja Lagström.
Lagström och kollegan Hanna Knaapinen uppger att de problem som nämns i det nuvarande systemet, som svårigheter att få vikarier utan stora merkostnader, inte längre stämmer.
– Man hänvisar till situationen som den var för flera år sedan. Problemet åtgärdades på riksnivå. Rekryteringsproblemen är nu borta, men ändå nämns de i rapporten som om de gällde idag.
De nämner också andra felaktiga uppgifter, bland annat ifråga om utrustning och utvecklingsplaner.
Problemet med ensamarbete har också lyfts upp i rapporten, men Knaapinen påpekar att ensamjobbet nattetid inte skulle förändras med en sammanslagen mottagning.
Sparar ej
Lagström och Knaapinen förundrar sig över att arbetsgruppen endast nämner två alternativa ändringsförslag, men inte alls nämner alternativet att fortsätta med nuvarande system. Trots att det är billigast så.
Knaapinen påpekar att arbetsgruppen nämner att veterinärtjänster varierar från en årlig kostnad på 1 till 29 euro per invånare i Finland.
– På vårt område är kostnaden 7, 2 euro per invånare. Vi hör alltså till den fördelaktigaste fjärdedelen!
Om man grundar en gemensam klinik måste det också anställas djurskötare, vilket är en kostnad som helt förbisetts när olika alternativ jämförts. Eftersom djurskötare i motsats till veterinärer har reglerad arbetstid, kärvs flera nya jobb för att gå i land med tre skift.
Inte heller kostnaderna att bygga eller iståndsätta en gemensam klinik har beräknats.
– Det är ju inte så att vi ryms in i de utrymmen som nu finns i Karis.
Funkar bra
Djurägarna Nina Mannström, Karin Metsola och Sonja Skogberg är rädda att veterinärtjänster som köps utifrån innebär både dyrare vård, längre körsträckor och större osäkerhet för djuren.
Att arbetsgruppen varken hört djurägare eller veterinärer är alarmerande, anser de.
– Kossan hinner nog dö innan man får jourhjälp från Åbo, säger Metsola.
Hon hänvisar till att distriktet är stort och regionförvaltnigscentralen godkänner 100 kilometers körsträckor och 3 timmars väntetid för jourvård.
– Det är märkligt att man vill förändra vårt system just nu när det börjat fungera så bra. Under tidigare år var det problem med vikariaten, men förra sommaren fungerade allting perfekt, säger Mannström.
Hon nämner också att hon hört väldigt olika uppgifter om vad arbetsgruppen har för avsikter och känner sig osäker på vad målet egentligen är.
Bara början
Katianna Kuula medger att endast alternativen att slå ihop mottagningarna och att köpa dem utifrån är medtagna som rapportens förslag, vilket kan tolkas som arbetsgruppens vilja.
Men hon menar att beslutsfattarna trots det kan ta också andra beslut. De har tillgång till hela rapporten, inte bara slutklämmarna.
– Utredningsarbetet är bara i sin början. Det är nu olika modeller ska jämföras, men det betyder ännu inte att man fattat beslut.