Sund skepsis bra också på nätet
Det digitala spåret som vi lämnar efter oss är enormt. Med normal försiktighet klarar man sig ändå långt på nätet.
Det finns ett klart behov av att tala om vett och etikett på nätet. Luftar man frågorna i grupp börjar diskussionen fort föda sig själv.
Det märkte Karis Telefons Jeanette Ruuskanen och Albin Söderström då de för några år sedan besökte flera skolor i regionen inom ramen för ett projekt om barn och nätet, "Tillsammans – inte ensam".
– Programmet var riktat till unga, men det hade en fostrande effekt också på de vuxna, säger Albin Söderström som är försäljningschef på företagssidan inom Karis Telefon.
– Också föräldrarna och lärarna deltog ivrigt i diskussionerna, säger Jeanette Ruuskanen som arbetar som kundrådgivare.
Ger gärna råd
Var mans trygghet på nätet är ett ämnen som gott tål att diskuteras i alla åldersgrupper. Säkerheten kan sägas öka i betydelse ju mer den virtuella världen växer.
– Det digitala fotavtrycket som vi lämnar efter oss är enormt, konstaterar Albin Söderström som tillsammans med Jeanette Ruuskanen gärna ger några enkla råd för hur man kan undvika en del av fallgroparna på nätet.
Sunt förnuft hör till det grundläggande.
– Det lönar sig att vara lite ifrågasättande, framför allt då man går in på helt nya sidor. Låter något för bra, så är det för bra för att vara sant, säger Jeanette Ruuskanen.
När det gäller e-posten är ett klassiskt fel att användaren alltför lättvindigt öppnar länkar i mejl från mer eller mindre okända avsändare – länkar som till exempel kan leda virus in i maskinen eller börja generera mera skräppost.
Behöver inte svara "ja"
Ett sätt att minska sina egna digitala spår är att inte godkänna all så kallad åtkomst som de olika programmen och applikationerna ofta ber om, säger Söderström.
– Inte slutar appen fungera bara för att den inte får tillgång till din position eller dina kontakter, nämner han som exempel.
Själv tänker han noga efter vad han delar med sig offentligt. Namn publicerar han till exempel inte.
– Tänk på vad du lägger ut om dina barn. De har också rätt till en integritet, säger Jeanette Ruuskanen och påminner om att det som en gång publicerats också kommer att finnas kvar i framtiden.
Värna om koderna
Vi har genom åren lärt oss att lösenorden ska vara invecklade, unika för alla olika sammanhang, bytas ofta och inte skrivas ner på minneslappar. Men kräver inte råden, sammantagna, en så stor hjärnansträngning att folk ofta tar kurvorna raka?
Ruuskanen och Söderström ler. De säger inte att tumreglerna är för svåra att följa – men inte heller att man slaviskt måste rätta sig efter dem i alla sammanhang.
– Det händer nog att lösenord skrivs ner, konstaterar Ruuskanen och säger att många har sina koder kryptiskt gömda i telefonens minne – ett knep hon tycker gott kan användas bara det görs med eftertanke.
Hon säger att man ska förhålla sig till lösenorden som till sin hemnyckel, det vill säga något man ogärna slarvar med. Men även om det är en känd regel att man aldrig ska ge sina lösenord åt någon annan på begäran, så sker det. De som fiskar efter koder är ofta bra på att överrumpla folk, till exempel per telefon.
– Människan är ofta den svagaste länken. Det här är något hackarna många gånger använder sig av för att få information, säger Albin Söderström.
Även noviser
Han berättar att program som knäcker lösenord är vanliga och han befarar att till exempel identitetsstölder sker oftare än vi tror.
Dagens hackare behöver inte ens vara hejare på datorer. Även noviser hittar lätt både program och information för att komma i gång med ljusskygg verksamhet på nätet, säger Söderström.
Inte heller proffsen ligger på latsidan.
– Det handlar om en katt och råtta-lek, där de kriminella ofta är steget före.
Till det positiva hör att dagens virusprogram ofta är så avancerade att de skyddar mot hela kategorier av attacker, det vill säga ger en rätt bred säkerhet.
Kräver tid – och pengar
Det finns gratis virusskydd som är bra, men de kräver i regel aktiva åtgärder av användarna. Ofta gäller det till exempel att man själv uppdaterar dem, berättar Ruuskanen och Söderström.
Deras tips till dem som kanske inte har tid och kunskap att vara sin egen datastödsperson är att köpa ett virusprogram som uppdaterar sig själv efter hand.
Att säkerheten kräver både tid och pengar är något man får räkna med, säger de.
Samtidigt poängterar de att det handlar om insatser som lönar sig. Ett virusangrepp eller dataintrång kan ställa till med hur mycket skada som helst.
Här kan inflikas att också smarttelefonerna kan behöva separata virusskydd, något som användaren ofta själv ska se till att skaffas.
Datorerna borde städas med jämna mellanrum för att hållas i skick. Många vet ändå inte hur de ska gå till väga, och detsamma kan gälla installationen av olika skydd och vad dessa innehåller.
– Många är osäkra. Digitala gårdskarlar skulle inte vara en dum idé, säger Albin Söderström.
Många företag erbjuder handledning och skräddarsydd service, men efterfrågan på hjälp är ändå stor, konstaterar han.
Stor potential
Albin Söderström svarar både ja och nej på frågan om samhället är för öppet med informationen om medborgarna.
– Nätet är här för att stanna. Vi måste lita på att våra myndigheter skyddar oss. I Finland kan vi känna oss ganska säkra.
Men vattentätt är systemet inte och ibland uppdagas problem. Att sluta ögonen för dem går i alla händelser inte, säger han.
– Om man misstänker att något är fel, vänta inte. Ta genast kontakt, uppmanar Jeanette Ruuskanen som märkt att finländarna har blivit mycket bättre på att fråga och tala om sina datorproblem.
Samtidigt vill hon betona alla de möjligheter som nätet ger och hoppas att diskussionen om riskerna inte begränsar synen på den potential som internet och den virtuella verkligheten erbjuder.
Fotnot:
Projektet "Tillsammans – inte ensam" var sammanställt för Finnetbolagen. Flera instanser medverkade, nämligen Rädda Barnen, Kommunikationsministeriet, Inrikesministeriet, Utbildningsstyrelsen, Finlands Föräldraförbund, Finnet-förbundet och F-Secure. Projektet är formellt avslutat, men Karis Telefon ställer vid behov upp med information om säkerhet på nätet till exempel i skolorna.
- Jeanette Ruuskanen och Albin Söderström listar några tips för fungerande lösenord.
- Lösenordet ska i varje fall innehålla små och stora bokstäver, samt siffror.
- Använd inte ditt eller nära personers namn, initialer eller födelsetider då du pusslar ihop ett lösenord. Bilens registernummer är heller ingen bra idé att använda.
- En rolig mening, som bara du kan komma på, kan utgöra en god grund för ett kryptiskt lösenord.
- Lämna aldrig ut lösenordet åt någon. Ingen seriös instans – inte banken, inte polisen och inte heller din datastödsperson – ber någonsin om dina lösenord.