Finska och svenska först
Finska respektive svenska blir i en rätt snar framtid det obligatoriska, första främmande språket för alla grundskolelever i Raseborg.
Det beslöt stadens bildningsnämnd på tisdagen, med rösterna 7–4.
Den här nyordningen blir verklighet då en ny läroplan tas i bruk från och med början av läsåret 2016-2017.
Språkstudierna i det andra inhemska, såkallade A 1-språket inleds genast i årskurs 1.
I stadens samtliga grundskolor blir engelskan A 2-språk.
Möjligheter att studera engelska erbjuds oberoende av gruppstorlek, studierna skall inledas i årskurs 3 eller 4
Mellan språkgrupperna
I omröstningen gick skiljelinjen mellan språkgrupperna.
– Det ser man på resultatet, kommenterar bildningsnämndens ordförande Filip Björklöf, SFP.
Mot beredningens förslag röstade nämndens vice ordförande Risto Räty, SDP, och hans partikamrat Riitta Vilkman samt ledamöterna Miikka Soivio, Saml., och Tanja Konttinen, Gröna.
Motförslaget att göra det andra inhemska till ett frivilligt A 2-språk som man kan börja studera redan i årskurs 1 – och därmed i sak göra engelskan till obligatoriskt 1-språk – fördes fram av Räty med stöd av Vilkman.
Sovio reserverade sig mot beslutet.
"Bra att lära sig mera"
För det beslut som majoriteten i nämnden ställde sig bakom, talar enligt Björklöf såväl det ursprungliga förslaget från styrgruppen för det lokala läroplansarbetet som svaren från de föräldraenkäter man iscensatt och lärarnas åsikter.
Med hänsyn till elevernas språkkunskaper och utbildningsnivå ligger beslutet också i linje med stadens profilering som en starkt tvåspråkig kommun där man värnar om bägge språken, framhåller han.
– Nu satsar vi på språkundervisningen. Det är bra att man får lära sig mera än det absoluta minimum som förutsätts nationellt
Inte mindre engelska
Filip Björklöf lyfter i sammanhanget fram finska Hakarinne skola, där man redan nu studerar svenska från årskurs 1 och har engelska som A 2-språk.
- Hakarinne-eleverna har klarat sig jättebra i engelska, säger han, och understryker att satsningen på de två inhemska språken inte skall ske på bekostnad av annan språkundervisning.'
Exakt hur många årsveckotimmar engelska det i fortsättningen blir fråga om, är ännu öppet. Det hänger enligt honom på i vilken årskurs undervisningen inleds.
Men enligt beredningen kommer det att handla om minst 12 årsveckotimmar – lika mycket som eleverna i Hakarinne och i de svenskspråkiga grundskolorna har nu.
"Mera psykologiskt"
Allt för mycket skall heller inte A 1-språket öka arbetsbördan i de lägsta årskurserna att öka, Björklöf talar om en timme språkundervisning i ettan och två veckotimmar i tvåan.
Vad gäller motståndet på finskspråkigt beslutsfattarhål, konstaterar han att statistik kan tolkas på olika sätt.
Överlag gör han bedömningen, att motståndet "baserar sig mera på det psykologiska än på det pedagogiska".
– Man vill så långt som möjligt undvika det här med "pakko-hit-och-dit".