Lingonen saknar plockare
Lingonen i de nyländska skogarna får mogna i fred för professionella bärplockare. Största delen av de bär som säljs kommer norrifrån.
– Vi har haft mycket svårt att hitta någon som säljer lingon här i södra Finland. De flesta som plockar till försäljning kommer till exempel från Österbotten till Ekenäsmarknaden, säger Harriet Nordström på Mangs gård i Solberg i Ingå.
Om två veckor är det dags för den nu redan traditionella matmarknaden på Mangs, som samlar försäljare av allt från fårkött till kål. Köparna frågar efter lingon, som för många hör till vissa rätter.
– Jag kan inte tänka mig till exempel kåldolmar eller kållåda utan lingonsylt. Jag tog en gång jordgubbssylt av misstag men det gick gubben inte med på.
Lingon är powerfood
Lingon är ett hälsobär med många goda egenskaper. För hushållet är en av de nyttigaste att bäret innehåller konserveringsmedlet pektin och lingonsylt gelear sig väl.
– Det kan man utnyttja genom att blanda lingon i allt möjligt för att undvika konserveringsmedel.
Tack vare sin syrlighet är lingonet en välkommen kontrast också i många efterrätter.
– Av saften får man otroligt goda efterrätter. Det ger en viss syrlighet till exempel till pannacotta.
Från lingon till aronia
Nordström själv plockar inte så mycket lingon nu längre eftersom tiden inte vill räcka till.
– Men om man vill börja plocka bär är lingon ett bra bär att börja med. Det är så trevligt att plocka då man får många bär på en gång.
Däremot har hon annat skördearbete framför sig före marknaden.
– Aroniabären börjar vara mogna så dem ska jag hinna plocka. Jag brukar blanda dem med äppel och laga gelé. I sig själva är bären ganska fadda, men jag brukar tillsätt brandy så blir det lite sting.
Ukraina kan påverka oss
Matmarknaden i Mangs ordnas i år för femte gången. Denna gång ordnas den en vecka tidigare än slowfoodmarknaden i Fiskars.
– Varje år har folk sagt "vi kommer tillbaka" men vi får se hur det går i år. Det allmänna ekonomiska läget märks nog också hos oss, det är betydligt lugnare än tidigare.
Nordström tror också att slowfoodboomen så smått börjar mattas av, vilket hon tar med ro.
– Jag har varit med om tre närmatstrender sedan vi började på 1980-talet. Härnäst tror jag att folk börjar få upp ögonen för att det nu är jobben som måste räddas. Då måste man köpa det som finsk arbetskraft gör.
Också det världspolitiska läget kan fungera som en väckarklocka för konsumenterna.
– Jag tror att många börjar tänka på varifrån maten ska tas om det händer något. Om fler börjar vakna upp till den tanken kan det inhemska lantbruket ha en chans.
Historisk tillbakablick
I år får matmarknaden på Mangs en koppling till historien genom ett samarbete med museet Degerby Igor. Guiden Berndt Gottberg tar besökare med på en rundtur med temat Porkalaparentesen.
– Det har gått sjuttio år sedan evakueringen av Porkala. Också då var maten viktig för dem som skulle evakueras härifrån, säger Nordström, som ser en naturlig koppling till dagens situation i närregionerna.
Porkalaturerna avgår lördagen den 27 september klockan 10 och söndagen den 28 september klockan 12 och 14 och tar en timme i anspråk. Förhandsanmälan behövs, den görs till degerbyigor@gmail.com eller 046 623 0405.