Elever diskuterar sexuella trakasserier
En tredjedel av flickorna i nian har upplevt sexuella trakasserier. Ofta är trakasserierna verbala. När anser eleverna att någon gått för långt?
Sexuella trakasserier kan se ut på många sätt. Det handlar inte bara om tafsande och obekväm närgångenhet.
– När det händer är det inte alltid man inser vad det är frågan om. Plötsligt är man bara i den där situationen, säger Karin Björklöf som är kurator vid Karis svenska högstadium.
Resultaten från Polisyrkeshögskolan (se faktaruta nedan) som visar hur många högstadieelever som upplevt sexuella trakasserier är inte uppmuntrande.
– Jag har aldrig personligen behövt göra en anmälan till polisen för att en elev blivit utsatt.
Enligt Björklöf är en stor del av de sexuella trakasserierna verbala.
– Det är också ett brott och man kanske borde vara mindre försiktig med att anmäla ärekränkning på nätet.
Enligt Björklöf är det viktigt att man får unga att respektera varandra.
– Man måste börja med att diskutera de verbala sexuella trakasserierna och få de unga att ifrågasätta vad man kallar varandra. De flesta vet att de fysiska sexuella trakasserierna är fel.
Så tycker niorna
Vet högstadieelever var gränsen går mellan skämt och sexuella trakasserier? Vi åker till Karis svenska högstadium för att prata med tre nior. Två flickor och en pojke som vill vara anonyma. Förnamnen är inte deras egna namn.
– Nära vänner kan säga lite vad som helst åt varandra, mer än till en vanlig kompis, säger Emma.
– Men om personen ser besvärad ut är det inte okej, säger Ida.
– Om personen blir arg och säger ifrån så kan man ju sluta, säger Robin.
Hur personen som blir utsatt upplever situationen är viktig. Känns situationen fel är den antagligen också det.
– Säger man ifrån och den andra inte slutar kan det vara frågan om trakasserier, säger Björklöf.
Jargongen i skolan
Att bli kallad könsord eller andra skällord kan vara mycket sårande. Men hur vanligt är det egentligen?
– Ibland säger man homo åt ens kompisar fast man inte borde göra det. Men det finns ju mycket värre man kan kalla varandra, säger Robin.
– Men det är ju inte kul för den som är gay. Det gör det svårare att berätta för sina vänner att man är homosexuell, säger Ida.
Även om eleverna är överens om att det är okej och normalt att vara homosexuell är det ändå inte helt accepterat i skolmiljön.
– Jag tror nog de håller det hemligt om de är homosexuella. Bara för att man är bög behöver man inte hålla på med balett eller något sådant, säger Robin.
I högstadiet är det viktigt att passa in i gänget.
– Könsrollerna verkar fortfarande spela roll trots vårt jämställda samhälle. Speciellt för pojkarna, säger Björklöf.
Det är vanligt att de pojkar som är obekväma med jargongen ofta försöker tåla den i stället för att säga ifrån.
– Pojkar förväntas fortfarande klara av en grövre jargong, men det kan bli tungt.
Björklöf berättar om ett fall där en elev ofta stannade hemma på grund av huvudvärk eller ont i magen.
– Sen när vi nystade upp det visade sig att det var jargongen i pojkgänget som låg bakom. Resten av gänget verkade oförstående när vi tog upp saken.
Anonymitet är problematiskt
För flickornas del är sexuella trakasserier vanligast på nätet. Ida och Emma tycker inte att klimatet på nätet är annorlunda än i skolkorridorerna.
– Alla vet vem man är på Facebook och Instagram, säger Ida.
Det är vanligt att unga sätter upp bilder av sig själva som är provocerande.
– Jag brukar inte kommentera då sådana jag känner lägger upp halvnakna bilder, säger Emma.
– Jag brukar välja att inte gilla sådana bilder, säger Ida.
Skrivs det något fult om en annan person görs det anonymt.
– På ask.fm kan man vara anonym så där skrivs det lite vad som helst, säger Robin.
På ask.fm får användarna fråga och svara vad som helst till vem som helst.
– Tröskeln för vad som sägs är väldigt låg när man får vara anonym. Jag brukar påminna om att man inte måste vara med på sidor som ask.fm, säger Björklöf.
- En tredjedel av flickorna i nian har upplevt sexuella trakasserier eller sexuellt våld.
- En fjärdedel av pojkarna i nian har upplevt våld eller trakasserier.
- På internet råkar flickorna främst ut för trakasserierna.
- I sina hobbykretsar blir pojkarna oftast utsatta för trakasserier eller våld.
- Dryga sex procent av flickorna och två procent av pojkarna har blivit utnyttjade av en vuxen person.
- Fyra procent av flickorna och en procent av pojkarna uppger att de har blivit utsatta för våld eller utnyttjande av en jämnårig person.
- Ungefär var tredje som blivit utnyttjad av en vuxen och var fjärde som blivit utnyttjad av en jämnårig hade varit berusad.
- Källa: Preliminära resultat från Polisyrkeshögskolans undersökning.