Tack för Skansenresan!
Månadens Västistårta går till Fredrica Degerth, fritidsledare för De utvecklingsstördas väl i Västnyland.
Det är lugnt i matsalen på Flemingsgatan 1 där Kårkulla samkommun har sitt boende. Eller lugnt och lugnt. En av invånarna, Eddy Krook, sitter och öser beröm över fritidsledaren som han tillsammans med sin mamma Åsa Krook nominerade till det röda hjältebakverket.
– Det bästa var att hon tog oss till Sverige! Vi fick fara till Allsång på Skansen. Ola Salo uppträdde där, för det var också pridefestival samtidigt.
Fredrica Degerth är fritidsledare för De utvecklingsstördas väl i Västnyland, där hon bland annat leder en fritidsgrupp för barn. Sedan förra hösten har hon planerat en resa för medlemmar i DUV till Stockholm, med besök på Abba-museet och Allsång på Skansen.
Så här skrev Åsa Krook, styrelseordförande för DUV i Västnyland, när hon nominerade Fredrica till tårtan:
"Resan lyckades över förväntan. Stämningen var på topp tack vare de strålande arrangemangen, som gjorde resan för de funktionshindrade till en sådan upplevelse de är berättigade till."
"Inte har jag gjort underverk"
Efter en stund dyker Fredrica upp. Hon ursäktar sig och säger att hon var tvungen att åka via hälsocentralen för att hennes tonåring hade bränt sig på mopeden. Med sig har hon Sanna Tolvanen, också hon fritidsledare och den drivande kraften bakom en dansgrupp inom DUV i Västnyland. Fredrica kramar om Eddy, och han ger henne en tillgiven liten puss på kinden.
Fredrica har ingen aning om att hon ska få tårtan. När hon ser den vidgas ögonen av förvåning.
– Inte har jag gjort sådana underverk, säger hon häpet.
Men enligt Eddy är det precis vad hon har gjort. Han berättar om hur han smörjde kråset i buffén på Sverigebåten, hur spännande det var på Abba-museet och hur han fick Allsång på Skansen-programledaren Petra Marklunds autograf.
– Vi är vänner på Facebook nu, säger Krook.
Den enda kritiken han har är att hotellrummet var för varmt, men han sov desto bättre i hytten på båten.
Började som högstadietjej
Fredrica Degerth får en liten peng för sitt arbete, men största delen är ideellt. Hon engagerade sig inom DUV redan i högstadieåldern.
– Jag har en bror som bor här på boendet. Både min mamma och syster var aktiva före mig, så jag har trillat hit naturligt. Jag vill ge barnen och de unga en meningsfull fritid.
När Krook och Degerth får frågan om hur de träffades måste de båda fundera en stund.
– När vi var på läger, säger Eddy Krook sedan.
– Är det Malarby som du tänker på? När vi sov under bar himmel, och jag fick träffa din docka Erik Roos-Carpelan?
– Jo! Det var jätteroligt.
Som alla föreningar har DUV i Västnyland ständigt ett behov av frivilliga krafter. Om någon har en hobby som den skulle vilja utöva med personer som har funktionsnedsättning, som till exempel konstnärligt skapande, är man välkommen med, hälsar Fredrica Degerth och Sanna Tolvanen.