Vad som helst kan ske en kväll på jouren
Ingen kväll på jouren är den andra lik. Ofta råkar patienterna komma samtidigt och då krävs stresstålighet och god organisationsförmåga.
Väntrummet vid Västra Nylands sjukhus är tomt. En sjukskötare går förbi med en kärra lastad med provrör.
– Det är lugnet före stormen, konstaterar en av sjuksköterskorna som går förbi.
Sommaren innebär fler patienter. De senaste dagarna har jourpolikliniken haft cirka 50 patienter dagligen.
– Folk glömmer de tre viktigaste sakerna i värmen. Att dricka, få i sig salt och vara i skuggan, säger avdelningsöverläkare Margareta Antila.
Trots det är inte värmen huvudorsaken till att patienterna ökar sommartid.
– Västnylands befolkning fördubblas under sommaren med turister och sommargäster, säger avdelningsskötare Susanne Hellberg.
Vakande öga
Vid telefonen vid anmälningen sitter triagesjukskötare Marina Valkeapää och tar emot ett samtal. Hennes jobb är göra en vårdbedömning för varje patient som ringer och kommer till jouren. Det kräver både sakkunskap och empati.
– Jag gör bedömningen genom att lyssna då patienten berättar om sina symtom och så jag hur patienten mår.
Triageskötaren bedömer genast skyndsamhetsklassen och vårdbehovet och utser en sjukskötare till patienten.
– Man måste kunna fatta rätt beslut snabbt så att alla får rätt vård i rätt tid.
På en skärm i rummet ser hon vem som närmar sig ytterdörren. En kvinna kommer in med magsmärtor och Valkeapää ger en sjukskötare i uppgift att ta blod- och urinprov.
Efter en stund sitter patienten och väntar på undersökningsresultat.
– Det är tyst och skönt här just nu. Jag har varit här många gånger förut, säger patienten som vill vara anonym.
Valkeapää håller tillsammans med övrig vårdpersonal ett öga på patienterna i väntrummet och i patientrummen ifall någons tillstånd försämras.
Fallolycka
En man rullas in i rullstol. Handleden är bruten och smärtan gjorde att han kände sig svimfärdig.
– Jag stod på en hög A-stege och målade stugan när stegens ben plötsligt gav vika utan förvarning. Jag föll hejdlöst. Jag hann kasta penseln och så tog jag emot med höger hand, säger Patrik Palmgren.
En ispåse kyler handleden och medicin lindrar smärtan i väntan på röntgen.
– Man ska förstås inte ta emot med handen, men det kunde ha slutat värre. Jag kunde ha landat på huvudet eller fått penseln som jag hade på ett skaft i magen.
Klockan närmar sig nio och tempot har ökat. Dörrklockan och telefonen ringer. Valkeapää pratar med ambulanspersonal som rullat in en patient med blixtrande huvudvärk och illamående.
Läkare Annina Haverinen och vikarierande läkare Karin Pusa går raskt i korridoren för att ta hand om patienterna. Pusa är läkarkandidat och det här är hennes första läkarjobb.
– Det här är ett sjukhus med bra stämning. Tröskeln att ringa och fråga specialläkaren om råd är låg.
Efter att ha ringt en specialläkare har man bestämt att Palmgrens handled ska dras rätt och gipsas.
Efter att Pusa injicerat lokalbedövning drar två sköterskor åt varsitt håll medan Pusa försöker få benen på rätt plats. Det är lättare sagt än gjort och läkare Haverinen hjälper till.
– Det är ovanligt mycket muskler i handleden.
Med två sköterskor och en läkare som drar får Haverinen benbitarna på plats och armen gipsas.
– Jag spelade handboll i Grankulla IFK förr, men karriären tog slut efter en menisk i knät. Nu är min målarkarriär slut, säger Palmgren.
På avdelningen är det fortfarande bråttom. Det är inte ovanligt runt nio på kvällen.
– Det är väldigt givande att få organisera så arbetet flyter, säger Valkeapää.
På en översiktstavla skriver hon in information om varje patient. Var de väntar, när de kom till akuten, hur brådskande deras vårdbehov är, vilka prover som ska tas och om de redan fått någon form av vård.
– Det gör att vi har läget under kontroll. Läkarna och vårdpersonalen vet vem som väntar var och vem som är i tur.
Tror på sjukhuset
Västra Nylands sjukhus är inte stort, men enligt Margareta Antila klarar akuten av allt som kan förväntas av sjukhuset.
– Vissa fall av hjärt- och hjärninfarkter samt högenergiolycksfall skickas direkt till kompetenscentra i Helsingfors, men det mesta klarar vi av att sköta akut här.
Framtiden inom sjukvården är oklar. Kommer små sjukhus att få finnas kvar eller kommer sjukvården att koncentreras allt mer till stora sjukhus?
– Det är det ingen som vet. Vi måste tro att jouren kan överleva med den typ av verksamhet vi har i dag för den fyller sin funktion, säger Antila.
Det finns många fördelar med akutmottagning på ett litet sjukhus.
– Speciellt närhet och trygghet för patienten, samt vård på modersmålet, säger Antila.
Väntetiden för patienten är kortare på ett mindre sjukhus än på ett större.
– Genomströmningstiden hos oss är cirka två timmar, jämfört med nio timmar vid Mejlans i Helsingfors.
Det betyder också att patienter inte glöms bort eller försvinner i mängden.