Biblioteket är en plats för alla
Hangös nya bibliotekschef Milla Kuronen tror på det fysiska bibliotekets framtid men räds inte heller e-böckerna.
I mitten av augusti lämnar Milla Kuronen en sommarstad för en annan. Pittoreska Gustavs, nordväst om Åbo, byts då mot hela tio gånger större Hangö. Arbetet som bibliotekschef inleder hon den 15 augusti och som stad är Hangö bekant.
– Jag har besökt Hangö många gånger, speciellt under 80- och 90-talet med min familj, säger Kuronen.
Uppgiften som bibliotekschef är heller inte helt ny. De senaste åren har Kuronen ansvarat för både biblioteket och museet i Gustavs. Dessutom har hon fungerat som kommunens kultursekreterare. Det har gett viktiga erfarenheter som kan komma till nytta även i Hangö.
– De två kanske viktigaste erfarenheterna jag tar med mig är att samarbete är en bra sak i utvecklingen av ett litet bibliotek och att det lönar sig att satsa på kundservice, säger Kuronen.
Möten och låneböcker
Under 2000-talet har Kuronen främst arbetat som informatiker och därmed jobbat med informationssökning i databaser och på webben. Även det kan vara till nytta i Hangö.
– Viktiga utvecklingsverktyg för ett bibliotek är regional samverkan, men också faktorer som kan knytas till utvecklingen av digitala medier och informations- och kommunikationsteknologi.
I en modern tidsålder med effektivering som ledord behövs till exempel nya bibliotekssystem, men grundservicen är det viktigaste.
– Biblioteket är en öppen och gratis grundservice på lokalnivå. Speciellt i en liten stad är biblioteket inte bara en plats där människor lånar böcker eller annat material. Det behövs också som en social och kulturell mötesplats, säger Kuronen.
Hjärtat lever vidare
Som ny bibliotekschef har Kuronen därför ett huvudmotto.
– Jag vill arbeta för att biblioteket är till för alla. Det bästa möjliga är att det fungerar som stadens “hjärta".
Men bibliotekets service måste självklart också knytas till kommunens strategi och ekonomi. Från tiden i lilla Gustavs är Kuronen van med en begränsad budget. Utan externt stöd skulle servicen inte ha kunnat tryggas där.
– Ett litet bibliotek har inte råd med allting.
Trots tuffa tider och hot om att litteratur intresserar allt färre och elektroniska format tar över är Kuronen positiv.
– Biblioteken kommer att leva vidare, tänker jag.
Kuronen tror på speciellt små bibliotek. De har styrkor som fysiska utrymmen där man kan träffa andra människor och få upplevelser samt personlig service både på ett virtuellt och fysiskt plan.
– Hotbilden är att biblioteksnätet i Finland tunnas ut.
E-boken har sina fördelar
Föga överraskande är Kuronen själv intresserad av litteratur i alla former.
– Ja, jag har alltid läst mycket. Jag började läsa böcker vid tre års ålder. I dag läser jag både skön- och facklitteratur, ofta nya böcker som har anskaffats till biblioteket.
Dessutom anser hon att e-boken har sina fördelar, även om den tryckta boken alltid förblir det traditionella formatet för läsupplevelsen.
– Jag tycker om den tryckta boken men den är inte nödvändigtvis ett överlägset alternativ. En e-bok kan man få snabbt och den är lätt att ta med exempelvis då man reser.
Kuronen inleder sin tjänst i augusti med en prövotid på fyra månader.
- Ålder: 53.
- Familj: sambo och två vuxna barn.
- Utbildning: filosofie magister från Åbo Universitet, politices magister och ekonomie magister från Åbo Akademi.
- Karriär: inledde bibliotekskarriären som bibliotekarie 1990. Har främst arbetat på allmänna bibliotek i Egentliga Finland och Helsingfors men även på Åbo universitets bibliotek och Åbo yrkeshögskolans bibliotek.
- Intressen: litteratur, motion i olika former och att möta människor.
- Nyligen läst: Tuula Karjalainens biografi över Tove Janssons liv.