Björnar ger biodlaren värre sting än bin
Den finska honungsproduktionen hotas av mer än kvalster och dåligt väder. I år har två biodlare i Sjundeå fått påhälsning av björnar som skördat honungen i kuporna.
Det vet biodlare Vuokko Keinänen i Täkter berätta. Själv har hon och mannen Antero Keinänen också mist några kupor åt en hungrig björn men det är redan några år sedan.
I år har deras kupor, som finns på sjutton platser i Ingå och Sjundeå, fått vara i fred för nallar. Däremot orsakade den kalla försommaren en seg start på säsongen.
– Det är ännu för tidigt att säga något säkert om årets skörd. De kommande två veckorna blir mycket avgörande, bra väder kan reparera en del av den skada som den kalla försommaren vållade, säger Vuokko Keinänen.
God vinter men dålig försommar
En försiktig prognos vågar hon sig ändå på: det blir en sämre säsong än i fjol. Detta trots att vinterskadorna var betydligt mindre än normalt. Keinänens miste bara två kupor mot ett tiotal normala år.
– Biåret börjar på hösten när all honung är borttagen och bien börjar få vinterföda. Nästa säsongs skörd beror på hur bra vi lyckats med höstsysslorna i boen.
Dit hör bland annat det viktiga arbetet mot kvalster, som i förlängningen kan överföra virussjukdomar till bien.
– Vi använder myrsyra, som är en naturprodukt.
Biodlingen behöver föryngring
Skördemängden varierar mycket inom landet men den inhemska honungen kommer att ta slut före nästa säsong, tror Keinänen. Finländarna konsumerar årligen kring två miljoner kilogram honung, och skörden varierar mellan 1,7 och 1,8 miljoner kilogram.
Ett problem för den finska honungsproduktionen har varit att biodlarnas medelålder stadigt har stigit. Den ligger nu kring närmare 60 år.
– Men under den senaste tiden har många unga kommit på de kurser som föreningen för Nylands biodlare ordnar. Där har till och med funnits några barn tillsammans med föräldrarna, säger Vuokko Keinänen.
Mycket att lära
Hon är en av de äldre biodlare som tar lärlingar för att överföra biodlingskunskapen till nya krafter. Timo Pulkkinen får nu för tredje sommaren ta del av Keinänens kunskap.
– Det är överraskande mångsidigt att ha bikupor. Jag har gått en tvådelad teorikurs men praktiken är så annorlunda att jag fortfarande har mycket att lära mig, säger han.
Han har tre egna kupor vid stugan i Täkter. De producerar tillräckligt med honung för eget bruk – överskottet går till vänner och kolleger.
Bikupor ersätter gymmet
För Vesa Auvinen är den här säsongen den första som lärling hos Keinänen. Han har själv en bikupa på gården hemma i Ingå.
– Men jag vet ännu inte alls hur mycket honung det blir, det är min första säsong.
Den här varma dagen ska båda lärlingarna följa med Vuokko till några av hennes bikupor för att se om där redan finns honung att skörda.
Iklädda vita heltäckande skyddsdräkter, stövlar, handskar och hatt med nät tar de sig an det digra och tunga jobbet med att gå igenom de fem kuporna, låda för låda. I varje låda finns tio–tolv kakor av bivax, och är de fulla med honung väger de två till tre kilo styck.
– Man behöver inte gå på gym, säger Vuokko när hon lyfter ner en av lådorna från kupan.
Äggen tar plats av honung
I en av kuporna upptäcker hon att drottningen har lagt ägg ovanför den spärr som ska hålla henne i den nedersta lådan. Det betyder att hon inte har varit längst nere då spärren har satts dit.
– Vi måste hitta henne och flytta ner henne, säger Keinänen.
Annars fylls hålen i bivaxkakorna med ägg i stället för med honung.
Färgen avslöjar drottningen
Att leta rätt på drottningen i en population på mellan 60 000 och 80 000 bin är inte lätt. För att underlätta arbetet förses drottningen med en färgfläck på ryggen då biodlare föder upp nya drottningar. Färgen på fläcken visar vilket år drottningen är född.
– Där är hon, säger Vesa Auvinen och pekar. Den röda fläcken på ryggen lyser tydligt och drottningen kan flyttas längst ner.
Sen fortsätter skördandet – trettio honungsfyllda kakor är minimum för Keinänen, eftersom parets honungsslunga rymmer så många på en gång.
– Och jag måste ju sysselsätta herren i huset också, säger Keinänen.
En syssla med sting
Den som vill bli biodlare får räkna med att bli stucken. Ett tiotal stick på en dag är Timo Pulkkinens rekord. Vuokko Keinänen skrattar. Hennes siffra är betydligt högre.
– Hundra sting på en dag. Men jag har blivit immun, jag känner bara av stinget i tio sekunder. När jag kommer hem vet jag inte ens var den stack längre.
– För mig beror det på var biet sticker. På halsen brukar sticket svälla rejält, men annars går det snabbare om. Allergisk kan man inte vara, säger Pulkkinen.
- Biprodukt. Mycket viktigare än honungen är den ekonomiska nyttan av biens pollinering. Det ekonomiska värdet av pollineringen av bär, frukter, oljeväxter och kummin är fem till tio gånger så högt som honungens.
- Uppdelning. Varje bisamhälle har en drottning som lägger ägg, drönare som ska befrukta drott-ningen och arbets-bin. Drottningarna föds upp av biodlare. Ibland kan nya drottningar kläckas också av sig själva i bikupan. Den nya drottningen dödar då den gamla.
- Maktskifte. Ofta lämnar den gamla drottningen och 70–80 procent av bien kupan några dagar innan den nya drott-ningen kläcks. Då avbryts honungs-produktionen för några veckor, tills den nya drottningen börjat producera nya arbetsbin. I år har kuporna drab-bats ovanligt mycket av sådan här flykt, vilket minskar på skörden.