"Han såg inte alls ut som en buse"
Tyra Stenman blev bestulen på mobiltelefon, bankkort och alla sina sömntabletter. Tjuven var en ung man som ringde på och frågade efter vatten.
En stilig yngling med prydlig frisyr, vit skjorta och svarta byxor. Det var synen som mötte Ingåbon Tyra Stenman när hon öppnade dörren klockan 18.30 på söndagskvällen.
Mannen frågade om han kunde få vatten till sin bil, som hade börjat koka.
– Jag fyllde en dunk åt honom, men när jag kom tillbaka med den räckte det inte. Han skulle ringa en verkstad och frågade efter en telefonkatalog. Jag förklarade att jag inte har någon, säger Tyra Stenman, pensionär.
Smet in bakvägen
Förbryllad av den märkliga konversationen gick Stenman över till en granne för att fråga om mannen också hade knackat på där. Hon var borta i några minuter. När Stenman kom tillbaka märkte hon ögonblickligen att något saknades.
– Jag såg genast att min handväska var borta.
Det var en varm kväll, och precis som så många andra av invånarna i pensionärsbostäderna vid Lillmalmsvägen hade Tyra Stenman vädrat med bakdörren för att få in lite svalka. Hon misstänker att mannen smet in här efter att hans första försök att ta sig in i lägenheten misslyckades.
– Han såg att dörren var öppen när vi pratade.
Till och med kammen
Med väskan försvann sjukförsäkringskort, bankkort och körkort.
– Till och med kammen for han i väg med. Och mina sömntabletter, allihopa. Till all lycka hade jag bara 15 euro i kontanter.
Stenman beskriver mannen som ung, strax över 20, med korpsvart hår och proper klädsel.
– Han såg inte alls ut som en buse. Han hade inte långt hår, inga ringar i öronen, så där som ungdomarna har nu för tiden. Jag skulle aldrig ha trott något illa om honom.
En mörk kombibil
Samtidigt som mannen knackade på hos Tyra Stenman stod en mörkgrön kombibil parkerad vid husknuten. Grannen Karl-Johan Nyman såg hur den backade i väg i hög hastighet. Bakom ratten satt en kvinna.
– Jag satt en bit ifrån med en granne och smågrälade så att svetten rann, så där som det brukar bli med honom. Om jag hade förstått vad som hände skulle jag ha tagit en bild av bilen.
När Tyra Stenman och Karl-Johan Nyman återskapar händelseförloppet från söndagen i sitt vardagsrum några dagar senare kan de inte säga av vilket märke bilen var. Däremot såg den slarvigt målad ut, säger de.
Flydde fältet
Stenman var inte tjuvarnas förstahandsval. Innan de knackade på hos henne hade de gjort ett försök hos grannarna Sirkka och Väinö Tikkanen.
– Här var det en kvinna i 20-30-årsåldern som knackade på. Hon sa att hennes bil kokar och frågade efter vatten, säger Sirkka Tikkanen.
Kvinnan försvann när hon upptäckte att Tikkanen inte var ensam hemma.
Väntar ännu på polisen
Det är inte första gången pensionärsbostäderna får påhälsning av tjuvar. Tyra Stenman berättar att en annan granne rånades på samma vis i vintras. Också då handlade det om två personer, av vilka den ena bad att få låna toaletten.
– De tänker säkert att pensionärer har mycket pengar, säger Stenman.
Är du rädd efter inbrottet?
– Nej, inte är jag rädd. Jag måste bara komma ihåg att kolla i fönstret innan jag öppnar nästa gång.
Stenman är missnöjd med polisens insats i fallet. Hon polisanmälde inbrottet genast på söndagskvällen, men ingen dök upp.
– När min pojke pratade med polisen i måndags lovade de att återkomma. De har ännu inte ringt, säger Tyra Stenman på onsdagskvällen.