"Kultur är det som gör oss till människor"
För Västnyländska kultursamfundets nya ordförande Katja Långvik är kultur en elementär kraft i vårt samhälle.
– Kultur är allt som skapas i möten mellan människor, inte bara professionellt kulturarbete. Det är också en motvikt, en glädje och njutning. Kultur är det som gör oss till människor.
Så beskriver Katja Långvik fenomenet kultur. Efter en kort tystnad och en klunk te fortsätter hon, att definiera kultur är trots allt ingen lätt uppgift.
– Kultur är ett redskap med vilket man kan bearbeta och ge uttryck för känslor och förstå förändringar i samhället, säger Långvik sakta nickandes, hon är nöjd med sitt preliminära svar.
Att Västnyländska kultursamfundets ordförande på så få meningar kan öppna begreppet kultur är i sig bevis på hennes kunskap och erfarenhet. Posten som ordförande övertog Långvik i januari.
– Det är spännande och mottagandet har varit jättepositivt, vi ska hoppas att det fortsätter så, säger hon med ett skratt.
Vägen till Västnyland
Under sina 38 år har Långvik hunnit uppleva såväl studie– som familjeliv. Studierna vid Åbo Akademi hade mycket att ge den unga Tammerforsflickan.
– Jag är magister med sociologi som huvudämne. Vid sidan om har jag läst bland annat socialpolitik, offentlig förvaltning och diverse humanistiska ämnen. Jag var också aktiv i ett flertal föreningar, säger Långvik, och tillägger att hon för tillfället slutför sina studier i konstvetenskap vid ÅA.
Hon hann sitta med i studentkåren som såväl styrelseordförande som fullmäktigeordförande. Hon fann också tid för att engagera sig i kommunalpolitiken.
I dag är Katja Långvik lycklig trebarnsmamma, föreningsaktiv, och jobbar på studentkåren vid Helsingfors universitet. Arbetsuppgifterna kretsar kring studerandenas utkomster och internationell mobilitet.
– Jag lobbar för studerandenas intressen. Ofta handlar det om saker som studiestöd, studierätt i olika sammanhang, arbetspraktik utomlands och utbytesstudenter som kommer vårt universitet, säger hon.
Långvik är karisbo sedan 9 år tillbaka; ett inte helt planerat livsöde.
– Vi hade en femårsplan när vi flyttade till Karis 2006, jag skulle börja jobba i Helsingfors och Karis låg mitt emellan Åbo och huvudstaden. Sedan kom barnen och tack vare dem slog vi rot här, säger Långvik och tillägger att hon som karisbo gläds åt ödets nyckfullhet.
Samfundets roll
Långvik berättar att en paus i föreningsaktiviteten följde efter flytten till Karis, då det blev dags att satsa på familjen. Två år sedan återaktiverade hon sig i det lokala kulturlivet: hon gick med i Västnyländska kultursamfundet där hon i dag fungerar ordförande.
– Vi finns till för att främja lokal kultur och kulturaktörer. Vi upprätthåller Luckan i Karis, en kontaktyta mellan människorna och kulturen. Min uppgift som ordförande är att leda styrelsen så att vi kan fungera stödpelare och bollplank för Luckan, säger Långvik.
Kultursamfundets årsbok hör enligt Långvik till de viktigaste publikationerna från föreningens sida.
– Visst är det en utmaning att skriva en årskrönika som folk orkar läsa, men årsböckerna brukar bli bra. Årsboken kan öppna ögonen för vad som händer i området, det gäller såväl gamla som nyinflyttade västnylänningar, säger hon.
I år har kultursamfundet storsatsat på barnkultur, bland annat kalaslördagar med teater och musik har varit aktuella. På hösten deltar man i litteraturdagarna i Ekenäs med BUK–projektet, barnens och de ungas bokkalas.
Dessutom har man satsat på en tvåspråkig rådgivningstjänst för unga, något som inte bara gäller kulturintresserade.
– Via Luckan får man hjälp med saker som att bilda kontaktnät i kulturlivet och hitta rätt. I år har vi också satsat på rådgivningstjänster, personlig rådgivning som också kan handla om annat än kultur, till exempel yrkesval.
Kulturen i Västnyland
Som ett kulturområde får Västnyland både ris och ros av kultursamfundets ordförande.
– Det här är ett fantastiskt område, ta bara Fiskars som exempel. Kanske blir västnylänningar lite blinda för hur otroligt Fiskars är som kulturfenomen. Vi ligger också en ynka timmes tågresa från både Åbo och Helsingfors, två stora kulturstäder. Vi borde våga sträcka ut våra tentakler, säger Långvik.
Det levande föreningslivet och möjligheten till utbildning inom kultursektorn, till exempel på VNF, glädjer också Långvik. Ändå kunde kommunerna bli bättre på att locka invånare till Västnyland just genom satsningar inom kultursektorn.
– Kultur kan ge människan ett sammanhang. Man måste kunna erbjuda nyinflyttade invånare meningsfullhet i vardagen, till exempel genom föreningar och olika kulturupplevelser, säger Långvik.
Lokala satsningar
På det lokala planet framstår kulturens meningsskapande uppgift som allt viktigare i dagens föränderliga värld.
– Som sociolog tänker jag på betydelsen av det lokala inom större strukturer. Det måste finnas en trygghet i en värld där allting är osäkert och i ständig förändring. För att folk ska kunna rota sig och känna sig trygga behövs ett levande kulturliv på lokalt plan, säger Långvik.
Enligt henne ger kultur ett mervärde i såväl social som ekonomisk bemärkelse. Att satsa på kultur som yrke kan ändå vara problematiskt, just på grund av den ekonomiska osäkerheten.
– Om nedskärningar hela tiden hotar är det klart att kulturbranschen också påverkas. Kultur som professionellt yrke borde vara högt värderat. På lokalt plan är ju kulturen så viktig för människorna. Kulturen erbjuder ett sammanhang, den är en nyckel, säger Långvik.
- Ålder: 38
- Bor: I Karis med tre barn och make.
- Yrke: Jobbar med studerandenas utkomstfrågor och internationell mobilitet vid Helsingfors universitets studentkår.
- Aktiv: Ordförande för Västnyländska kultursamfundet.
- Intressen: Litteratur, musik, handarbete och långa naturpromenader med utrymme för tankar.
- Saknar: Att dansa loss till instrumental elektronisk musik.
- Läser: Sofi Oksanen "När Duvorna Försvann".
- Motto: "Var glad som sparven kvittrar, också en mulen dag; ont lynne allt förbittrar, men glädjen ger behag. Var hastig att förlåta och sen att felen se, och gråt med dem som gråta, och le med dem som le." Topelius