Rätt värme sparar pengar
Nya värmesystem i Päivärinteen koulu och Aleksis Kiven koulu kunde spara kommunen 50 000 om året.
– Det var överraskande att det skulle löna sig att koppla bort Aleksis Kiven koulu från fjärrvärmenätet. Fjärrvärmen är så dyr i Sjundeå, säger Martta Kantele, koordinator för projektet Mot en kolneutral kommun (Hinku) i Sjundeå.
– Samtidigt finns det nybyggda daghem som är så energieffektiva att det inte lönar sig att byta ut värmesystemet, fastän de värms med elvärme.
Den oväntade upptäckten har gjorts i samband med att Sjundeå har låtit granska kommunens möjligheter att öka användningen av förnybar energi. I utredningen granskas värmesystemen i kontorsbyggnaden i Botåker, Päivärinteen koulu och Aleksis Kiven koulu.
Uppvärmningen av Aleksis Kiven koulu kräver kring 760 megawattimmar årligen. Genom att byta ut fjärrvärmen mot en pelletpanna kunde kommunen spara 34 744 euro.
Sjundeå har ett fjärrvärmenät, där fjärrvärmen produceras och distribueras av företaget Adven. I nuläget används naturgas för att producera värmen, men företaget planerar att övergå till att använda flis.
– Det skulle innebära en betydande sänkning av Sjundeås utsläpp. Men det är inte kommunens beslut, säger Kantele.
Alternativ lönar sig
Det som kommunen däremot kan fatta beslut om är att byta ut värmesystemet i Aleksis Kiven koulu och Päivärinteen koulu.
– Vi kan göra investeringsförslag men besluten fattas av politikerna. Åtgärderna har nu publicerats och ska diskuteras, säger Kantele.
Den färska utredningen, som gjorts av konsultbolaget Gaia Consulting, visar att det finns potential att öka mängden förnybar energi i Sjundeå, men valet av källor är begränsat. Främst är det flis- och pelletbränslen och bergvärme som gäller.
Det finns många byggnader i kommunen som värms upp med elektricitet och där alternativa uppvärmningsformer kunde vara lönsamma. Resultaten av undersökningen används då Sjundeå gör upp sitt klimatprogram.
Utsläppen minskar
Undersökningen är en del av det energieffektivitetsavtal som Sjundeå har ingått i februari i fjol. Den är också ett led i arbetet att minska på mängden utsläpp inom Hinku-projektet, som Sjundeå anslöt sig till i slutet av år 2012.
Redan innan Sjundeå gick med i Hinku-projektet lyckades kommunen minska sina utsläpp med tolv procent, jämfört med år 2007. Det betyder inte att Hinku är onödigt, anser Martta Kantele.
– Samma sak har hänt också på andra håll i Finland under samma tid och det är en bra sak. Men Hinku är ett sätt att bygga en utsläppsfattigare framtid trots att kommunen växer och det byggs mer och mer.
Finns potential
I snitt har utsläppen i Hinku-kommunerna minskat med 19 procent. Mest minskade utsläppen i Hangö (-44 procent). Raseborg lyckades minska sina utsläpp med 23 procent. Båda städerna gick med i Hinku 2013.
I kommunen Ii har bland annat en satsning på vindkraft minskat utsläppen med 31 i procent och Padasjoki har lyckats minska sina utsläpp med 22 procent.
Den största minskningen gjorde kommunerna inom energisektorn. Utsläppen som berodde på elförbrukning minskade med 27 procent, utsläppen från fossila bränslen med 25 procent och trafikutsläppen med 11 procent.
– Resultatet är betydande. Hinku-projektet visar att kommunerna tygla av klimatförändringen med små resurser och samtidigt stödja utvecklingen av den regionala ekonomin. Hinku-kommunernas mål är krävande men inte omöjligt, säger projektets direktör, Jyri Seppälä från Finlands miljöcentral.
Kan sänka skattesatsen
Även om en del av resultaten i Hinku-kommunerna följer den allmänna trenden i landet finns det också klara avvikelser. Förbrukningen av lätt bränsle har i medeltal minskat med 13 procent i Finland, medan minskningen i Hinku-kommunerna är 22 procent.
– I Ii har Hinku-åtgärderna minskat energiutgifterna så mycket att det motsvarar en 0,25 procents förändring i skattesatsen. Fastigheternas energieffektivitet har sparat kommunen 240 000 euro, säger Pasi Tainio, som leder Hinku-teamet vid Finlands miljöcentral.