Läkarbristen slår hårt mot elevernas hälsa
Det finns cirka 250 skolor i Helsingfors och 25 fast anställda skolläkare. Staden söker med ljus och lykta efter läkare som vill jobba inom skolhälsovården.
Läkarbristen leder till att en del elever inte får den breda hälsogranskning som förordningen i hälsovårdslagen förutsätter. Den utförs i första, femte och åttonde klassen.
– Det är svårt att hitta vikarier. Situationen är oroväckande. Jag drömmer om ett läge där jag får välja vem som får jobb. Vi har ökat tjänsterna varje år men det är ont om läkare som söker dem, säger skolöverläkare Elina Hermanson.
Drumsö lågstadieskola har under våren varit helt utan skolläkare bland annat på grund av sjukdomsfall. En del av femmorna och alla förstaklassare har blivit utan läkargranskning. I januari hade 832 elever inte varit på läkargranskning i Nordsjöområdet medan Rönnbacka och Rönninge som varit utan läkare några år nyligen har fått en.
Seija Hainari kontaktade själv skolhälsovårdaren på Drumsö lågstadieskola när allt inte stod rätt till med sonen Marcus.
– Min man som är i branschen antog att vår son behöver fysioterapi. Jag ringde skolhälsovårdaren som ordnade remiss till en specialistläkare. Själv hade jag inte märkt något, säger Hainari.
Hon hade gärna sett att barnen undersöks av läkare under sitt första skolår. Alla har inte en expert i familjen, vilket betyder att fall som Marcus riskerar glida förbi obemärkt i stället för att få stöd och vård i god tid.
– Vi fick gå på hälsokontroll inför skolstarten vilket var bra. Jag hoppas att den kontrollen finns kvar i framtiden, säger Hainari.
Får vänta fyra år
Läkargranskningen är inte en subjektiv rätt.
– Om skolan inte har en läkare blir eleverna utan den kontrollen. Men alla elever genomgår varje år en allmän hälsogranskning hos skolhälsovårdaren, säger Hannu Penttinen, hälsostationsläkare vid familje- och socialtjänsterna.
Det ettor som blivit utan läkargranskning kan efter skolhälsovårdarens bedömning vid behov få en sådan, annars får de vänta till femman då läkargranskningen infaller nästa gång.
Skolhälsovårdaren kan efter bedömning skicka eleven till närmaste skola där det finns läkare eller till en hälsostation. Enligt rekommendationerna har varje skolhälsovårdare ansvar för cirka 600 elever.
Hälsogranskningen i skolan är till för att ta ställning till om någon elev är utsatt för psykiska, fysiska eller sociala risker där hälsovården kan göra en förebyggande insats. Läkargranskningen är en bred bedömning i samarbete med hälsovårdare, lärare och föräldrar.
– Men skolorna är inte förpliktade att ge sjukvård, vi gör bara granskningar, påpekar Penttinen.
I skolorna jobbar många läkare deltid vid sidan av forskning eller annat arbete. Vikarierna stannar ofta bara några månader, de ska bli barnläkare, barnpsykiatrer eller barnneurologer och behöver komplettera sin specialisering.
Jokerläkare föreslås
Läkarbristen var stor i de svenska skolorna i Helsingfors i januari i år då det var svårt att hitta vikarier men för tillfället kan man inte säga att de svenska skolorna skulle ha det sämre än de finska, anser Elina Hermanson. I de svenska skolorna måste man beakta språkkravet. En läkare med invandrarbakgrund som inte kan svenska kan därför inte jobba i en svensk skola.
Inför hösten finns skolläkare som skall jobba mellan en till fyra dagar, läkare som ska vara tjänstlediga på grund av specialisering samt vikarier som ännu inte placerats.
– Just nu, när många skolor är utan läkare, placerar vi helst läkarna i sådana skolor där vi misstänker att det finns många elever med psykiska, fysiska och sociala risker. Enligt förordningen i hälsovårdslagen ska vi minska utslagningen. Men det är de högutbildade föräldrarna som för mest liv om läkarbristen, säger Hermanson.
Hon förbereder ett förslag med en jokerläkare som cirka en gång i månaden är jour i en skola som saknar läkare. Förslaget kommer från skolläkarna själva.
– En skolläkare har ett krävande arbete där man måste fatta många självständiga beslut. Det kollegiala stödet ges per telefon eller e-post. Elevernas problem är av varierande art och det krävs specialkunnande av läkaren. De som jobbar hos oss säger ändå att de trivs, säger Hermanson.
Enligt Penttinen är lönen som erbjuds skolläkarna rätt låg.
– Men vi kan i stället erbjuda ledigheter på somrarna och längre helger. Det har man inte om man arbetar i tre skift på ett sjukhus.