Ordförandeskifte, färre jobb fick stödet för SDP att rasa
– Rekylen från Koverhar kom här, kommenterar veteranpolitikern Ralf Friberg det kännbart för att inte säga dramatiskt minskade väljarstödet för SDP i Raseborg och Hangö.
Förlusten av "en hel mängd arbetsplatser" är den ena faktor som enligt Fribergs bedömning legat socialdemokraterna i fatet i just de två kommunerna.
– Om arbetslösheten blir lång, är det klart att det passiviserar tidigare väljare.
Att Maarit Feldt-Ranta "varit osynlig, ute från politiken" bidrog också lokalt till ett i SDP-perspektiv nedslående resultat i EU-valet, bedömer han.
Kvinnorna flyr
En delorsak till utgången överlag av valet för partiet, finner Ralf Friberg i Jutta Urpilainens linje – slagord som Bryssel och åtstramningspolitik talar inte till SDP:s traditionella väljare. En annan bidragande orsak har legat i avsaknaden av egentligt fokus i partiets politik under den här regeringsperioden.
Ordförandeskiftet fick också konsekvenser.
– Vad vi ser är en ny flykt till Sannfinländarna, den här gången är det enligt analytikerna kvinnor som lämnat partiet.
Däremot har Antti Rinnes tillträde ännu inte genererat någon ström av återflyttande metallarbetare och lågavlönade, m.a.o. väljare som tidigare gått över till Sannfinländarna.
Kort tid se i spegeln
I ordförande Rinnes yttrade om ett fungerande partimaskineri, tycker sig Friberg höra en falsk ton.
Partimedlemmarnas höga medelålder innebär ringa kontakt med arbetsplatserna – och fackligt engagemang leder i dag inte till att yngre löntagare blir partimedlemmar, sympatisörer, SDP-väljare.
Med tanke på framtiden betonar Ralf Friberg vikten av målmedveten medlemsväring och stabilitet i partiets linje.
– Vi har tid till nästa riksdagsval att titta oss i spegeln. Det är en kort tid.
Hopp om vänstervind
Erica Helin, ordförande för Ekenäs socialdemokrater, resonerar tvärtom så att man nu har massor av tid att börja på något nytt med en ny partiordförande.
Rinne måste få en chans att visa vad han går för. Helin hoppas – inte minst med hänvisning till Vänsterförbundets ökande väljarstöd – att han skall föra SDP i riktning vänsterut.
Att det gick som det fick för socialdemokraterna, förklarar hon bland annat med partiets på senare tid allmänt tuffa sits och tunga ansvar i regeringssamarbetet.
Tillbakagången i Hangö och Raseborg kan delvis ha berott på den ilska som Erica Helin upplevt att bytet av partiordförande har givit upphov till i de lokala leden.
Andra gånger har det dessutom på varit snudd på likhetstecken mellan Feldt-Ranta och "socialdemokratin i regionen".
"Jättejättenöjd och glad"
– Inte kan man vara annat än jättejättenöjd och glad, säger SFP:s nyländska kretsordförande Anders Walls.
Nästan överallt i kretsen gick det framåt i röster räknat, på många håll "också i procent" eller med andra ord vad gäller partiets väljarstöd i jämförelse med EU-valet 2009.
Orsaken?
– Nog handlar det mycket om att våra aktiva jobbat stenhårt inför valet. Vi har haft en bra lista – och väljarna har tyckt att det är så viktigt att slå vakt om vårt mandat, summerar Walls.
Valresultatet stärker både partiet och fältet – att sätta ner otaliga arbetstimmar kan kännas otacksamt, om utdelningen sedan uteblir – och ger som han ser det en god grund att jobba vidare på inför riksdagsvalet.
Två, men inte tre
I jämförelse med riksdagsvalet 2011 backade Sannfinnländarna, i jämförelse med EU-valet 2009 gick partiet framåt och säkrade ett andra mandat.
Det känns litet kluvet, bekräftar Piritta Poikonen, en i partiets sex personer starka fullmäktigegrupp i Lojo.
– Jättefint att vi fick ett mandat till – men det tredje, som vi var ute efter, lyckades vi inte ta.
Att valet inte gav riktigt den utdelning man i partiet hade hoppats på och arbetat för, tror Poikonen kan bero på det förhållandevis lama valdeltagandet.
Det drabbar alla partier, men Sannfinländarna hårdare än andra partier med väljarkårer där traditionen att rösta är fastare rotad, bedömer hon.
I viss mån kan också partiet, som tidigare fått god skjuts framåt av just EU-frågor, ha blivit lidande av att mycket i den offentliga debatten inför valet kom att kretsa kring Ukraina och Nato, bedömer hon.