Svartån ger oss el i strid ström
De fyra kraftverken vid vattendraget producerar tillsammans drygt 30 gigawattimmar el varje år.
Ett jämnt brus stiger upp ur den naturvackra vattenfåran nedanför dammluckorna.
Det är vid den här fördämningen i Svartå bruk som vattennivån i Lojo sjö regleras, enligt en plan som för varje av årets månader berättar inom vilka nivåer sjöns yta ska hållas.
En del av vattnet leds ner genom dammluckorna i fåran som leder vidare genom bruket. Resten av vattenmassorna får en annan uppgift innan de fortsätter sin väg nedströms: att driva turbinerna i kraftverket strax invid, Fabriksfallet.
Nyaste vid ån
Nere i maskinrummet i verket är ljudnivån bedövande. Här behövs öronskydd, trots att endast ett av de fyra maskinerierna är i gång under vårt besök.
Turbinerna och generatorerna är från 1989 och är därmed de nyaste vid de fyra vattenkraftverken vid Svartån. Just nu genomgår ett av de stora turbin- och generatorparen en grundlig service. Det handlar om en rejäl genomgång som sker på annan ort. Därför gapar deras plats tom i maskinrummet.
– En sådan service gör man kanske en gång på 15 år, säger underhållsmästare Timo Juvani som förevisar kraftverket för oss.
Generator nummer två, den som är i gång, går just nu med en effekt på drygt 400 kilowatt.
– 411 för att vara exakt, säger Juvani när han kollar datorn i styrrummet invid.
Vid stunden för vårt besök i torsdags gick åns fyra kraftverk med en effekt på totalt ungefär 750 kilowatt.
– Och då Åkerfors kommer i gång igen, senast på måndag, får vi ungefär 350 kilowatt till.
Elen leds in i det nationella nätet.
Lite av doldisar
Det är fel att säga att de fyra vattenkraftverken vid Svartån – Fabriksfallet och Åkerfors i Svartå och därtill Billnäs och Åminnefors i Pojo – fungerar i all tysthet. Det är inte någon hemlighet att här produceras el. Den verksamheten har pågått nu i ett sekel.
Men ändå har de fyra anläggningarna, alla ståtliga byggnader i röd tegel, blivit något av doldisar i bygden trots att de år efter år levererat ström till finländarna. Ägarbytet våren 2012, då Koskienergia tog över efter Fortum, ledde inte till många rader i pressen.
Tillsammans går de fyra verken med en maximal effekt på 6 500 kilowatt.
– Det sker på våren då vattenflödet är som kraftigast.
Också de kraftiga höstregnen kan leda till goda toppar inom elproduktionen.
Formeln är i varje fall enkel: ju kraftigare vattenflödet är, desto mera el producerar verken.
Deras totala produktion per år är 31,5 gigawattimmar.
Vattennivån regleras
Kraftverken har en annan viktig funktion vid sidan av elproduktionen. Med hjälp av sina dammar reglerar de vattennivån i Lojo sjö och också i dragen mellan verken, till exempel i Kyrksjön.
För Lojo sjös del finns en plan som berättar på vilken nivå ytan ska hållas under vilken tid på året. 32 meter över havet är den högsta nivå som Lojo sjös yta ska ligga på. Under 31 meter får den heller inte sjunka.
De fyra kraftverken är i hög grad automatiserade och de styrs och övervakas via en central i Borgå. Koskienergia köper tjänsten av Empower IM.
Vid eventuella mankemang får Timo Juvani ett meddelande om vad som är på gång. Virkbybon nås under dygnets alla timmar.
Tre vid Pemarån
Juvani är underhållsmästare för sammanlagt sju stycken vattenkraftverk, nämligen de fyra vid Svartån och därtill bolagets tre vid Pemarån.
– Så det blir en hel del kilometrar att köra per år.
Arbetet är mycket mångsidigt. Juvani sköter det dagliga underhållet av maskinerierna, i vilka turbinerna och generatorerna utgör de centrala beståndsdelarna. Smörjningen av maskinerna hör till de dagliga rutinerna.
– Jag håller också ett öga byggnadernas skick.
Till uppgifterna hör även att avlägsna det bråte som samlas i verkens grindar, det vill säga de skydd som hindrar att till exempel grenar och kvistar kommer in med vattnet i turbinerna.
– En viktig uppgift är också att granska i vilket skick dammarna är.
Minst en gång i veckan besöker Juvani varje av de sju kraftverk som han sköter. Han reparerar det han kan då något ger upp och anlitar vid behov utomstående expertis. Extra händer och ögonpar kallas också in så fort det handlar om jobb på farligare ställen i verken.
Maskinerna är i gång året runt, med undantag för den årliga servicen. Sådan har nyligen genomförts i verken.
Gillar arbetet
Det är uppenbart att Timo Juvani gillar de här verken, och han känner dem väl. Här har han jobbat heltid sedan år 1997.
Då var det fler anställda i byggnaderna.
– Automatiseringen har ätit upp många jobb.
Sedan årsskiftet är Juvani anställd av Koskienergia, efter att en tid skött sitt uppdrag som anlitad egenföretagare.
Gamla trotjänare
Av alla verken är Billnäs med sin unika miljö och sina turbiner från 1921 Juvanis favorit.
– Samtidigt är skötseln av verket mycket krävande. Det beror bland annat på alla blad och löv som på hösten ska avlägsnas från grindarna.
I anläggningarna finns även en hel del elektronik som ska hållas i skick. Även den härstammar från olika årtionden, liksom tekniken.
Det verkar som om du skulle gilla utmaningar?
– Jo, det gör jag nog. Här lär man sig nytt hela tiden.
- De fyra kraftverken vid Svartån räknar sin historia till början av 1900-talet. Alla har förnyats under årens lopp.
- Vid verket längst uppströms, Fabriksfallet i Svartå bruk, regleras vattennivån i Lojo sjö. Fabriksfallet renoverades grundligt 1960 och fick nya maskinerier 1989. Forsens fallhöjd här är 8 meter, verkets turbinantal 4.
- Åkerfors stod färdig 1952 och ersatte då några äldre kraftverk ett stycke uppströms. Fallhöjden är 10,5 meter, turbinantalet 1.
- I Billnäs regleras vattennivån i Kyrksjön. Redan år 1906 fanns här ett litet kraftverk. Dagens verk började byggas 1919 och dess turbiner – ännu i drift – togs i bruk 1921. Fallhöjden är 6,7 meter, turbinerna 3.
- Åminnefors byggdes 1911 och utvidgades 1956. Fallhöjden är 5 meter, turbinantalet numera 1.