VNF steget närmare en fusion
Något definitivt ja till en trepartsfusion blev det ännu inte, däremot ger Västra Nylands folkhögskolas samkommunsstämma klartecken för att med ytterligare utredningar gå vidare med processen.
Stämman har gett sitt samtycke till att utreda vilken upprätthållarmodell som är bäst att ha – vilken organisation som sitter bäst för skolan – och vilka finansiärer man där kan få in, summerar VNF:s rektor Kerstin Romberg.
Utredningsledaren Timo Heinola får fortsätta utreda, tillägger Anders Walls, SFP, som företrädde Raseborg då stämman eller med andra ord VNF:s högsta beslutande organ kom samman i onsdags.
Till hösten hoppas Walls att utredningsarbetet ska ge underlag för nya beslut.
Tre blir en
Heinola har sedan 2012 lett två utredningar på temat "en livskraftig svenskspråkig folkhögskolverksamhet". Den första inredningen initierades av Svenska folkskolans vänner.
Den andra utmynnade i en plan där en bärande tanke är att VNF, Folkhögskolan Axxell och Borgå folkakademi slås samman till en med en stark humanistisk och svenskspråkig profilering.
"Utreder möjligheterna"
På den linjen är nu alltså VNF:s samkommunsstämma redo att fortsätta.
– Men det här steget är i viss mån villkorligt, säger Romberg med en syftning på att det som stämman nu gett klartecken för uttryckligen är fortsatta utredningar.
Först i följande skede blir det aktuellt att ta ställning i själva fusionsfrågan.
– Nu går vi vidare, fortsätter utreda vilka möjligheter det finns, säger Hangös representant, Helena Lesch-Saarinen, SFP.
"VNF starkast"
Föregripa de utredningsresultaten vill hon inte, men gör klart att man vad gäller upprätthållarmodellen kommer att särskåda alternativen stiftelse och aktiebolag. Hon tvekar heller inte om att VNF – "en stor och stark enhet som kan ta emot elever både från finska och svenska sidan, och som ligger centralt" – kommer att spela en central roll i den kommande nykonstruktionen.
Walls instämmer.
– Nog är det så. VNF är den starkaste och mest livskraftiga enheten, säger han, och tillägger att man kan fråga sig huruvida det finns förutsättningar för fortsatt verksamhet på alla de orter där de tilltänkta parterna i fusionen i dag verkar.
Ingen samkommun
Folkakademin verkar i Borgå, Folkhögskolan Axxell i Överby och i Lappfjärd.
Åtminstone på någon av de sistnämnda orterna räknar Anders Walls med en fortsättning, ytterst beror det här som han ser det på tillströmningen av studerande.
Vad gäller organisationsmodellen konstaterar han att alternativet samkommun rimligtvis är uteslutet eftersom Axxell finns med i bilden.
– Vad jag vet, kan bara kommuner vara medlemmar i en samkommun.
Jobbigt och osäkert
Återstår alltså alternativen aktiebolag och stiftelse – plus ett behov av att kompensera för allt mindre statsandelar.
Redan i dagens läge tvingas man delvis lita till projektfinansiering. Det här är inte bara jobbigt eftersom pengarna skall sökas, utan också ett osäkerhetsmoment.
Därför skulle det sitta bra med andra, säkra finansieringskällor.
Knappast permanent
Fondpengar tror Anders Walls inte riktigt på i ett längre perspektiv, annat än som mera projektpengar.
Kanske också icke-projektbundet stöd under en övergångsperiod på några år.
– Men fonderna vill inte så gärna gå in och permanent stöda driften, några tioårslöften ska vi inte räkna med.
Nya ben
Som Walls ser det, utgörs stommen i den framtida ekonomiska basen av statsandelar och de avgifter man tar in av de studerande.
Följdriktigt blir det viktigt att försöka hitta nya ben som kan bära upp verksamheten, konstaterar han och åskådliggör bland annat med de möjligheter till utbildning för invandrare som det nya upprätthållartillståndet ger.
Fast innehållet i den framtida verksamheten dryftade stämman inte, konstaterar han.
– Det blir styrelsens sak