God skogsvård behöver färska fakta
Skogen inventeras effektivare genom nya metoder. Just nu görs fältinventering i Västnyland.
Åtta utvecklingsdugliga granplantor. Det räknar skogsrådgivare Johan Österlund att det finns på den 50 kvadratmeter stora yta som han mätt upp med hjälp av en provytekäpp som ger en radie på 3,99 meter.
På en annan provyta strax invid växer det nio plantor. I den unga plantskog som vi besöker finns det med andra ord omkring 1 700 utvecklingsdugliga granplantor på en hektar.
Det här är en av flera uppgifter som Johan Österlund, anställd av Finlands skogscentral, för in i den skogsdatabas som omspänner alla privata skogar i Finland och som skogsägarna har tillgång till.
Beräkningen av de utvecklingsdugliga plantorna i den här unga skogen i västra Ekenäs är ett exempel på den riktade fältinventering som just nu kommer upp i varv i skogarna i Raseborg, Ingå och Sjundeå och som pågår några månader framöver.
– Det är vår huvudsyssla i sommar, säger Johan Österlund och berättar att totalt åtta stycken skogsinventerare rör sig i terrängen i Västnyland.
Samtliga skogsägare i berörda område får nästa vecka ett brev med information om inventeringen och dess syfte.
Hur blir ni bemötta då ni träffar markägare i skogen?
– Folk är i huvudsak positivt inställda.
Kompletterar
Den riktade fältinventeringen fungerar som komplement till den inventering som gjorts från höga höjder och under tidigare besök i skogen. Merparten av informationen i skogsdatabasen bygger nämligen på laserskanning från luften, flygfotografering och provytemätningar i terrängen.
Det här är en förhållandevis ny metod i Finland, berättar Magnus Nilsson som är skogsdatachef inom Finlands skogscentral. 2010 började skogen inventeras på det här fjärranalysbaserade sättet.
– I praktiken rör vi oss mindre i terrängen nu. Målsättningen med att övergå till den här metoden är att sänka kostnaderna med 40 procent och samtidigt öka inventeringstakten med 50 procent, säger Nilsson.
Olika faser
Laserskanningarna från flygplanen görs på cirka två kilometers höjd och ger i runda tal en laserreflexion per kvadratmeter mark. Materialet som samlas in används också av Lantmäteriverket.
Flygfotograferingarna sker på ungefär sex kilometers höjd.
Som en tredje fas görs sedan provytemätningar på valda ställen, då alla stammar inom en nio meters radie registreras.
När de här uppgifterna sammanförs får man en god bild av trädbeståndet inom givna zoner – figurer - som utgör viktiga pusselbitar i hela skogsdatabasen.
– Det görs mellan 500 och 900 provytemätningar per inventeringsområde, säger Magnus Nilsson.
Områdena igen är 100 000 till 300 000 hektar stora. I de nämnda västnyländska kommunerna gjordes provytemätningarna och flygningarna i fjol.
– Vi samlar in i princip samma attributdata som vi får genom fältinventering, säger Nilsson.
Gran, tall och lövträd är den specificering av trädbeståndet som inventeringen utmynnar i.
Den aktuella riktade fältinventeringen görs i sin tur till exempel i plantskogar – ofta tidigare hyggen – som de övriga mätmetoderna inte ger tillräckligt noggrann information om.
För skogsägarna
Skogsdatabasen finns till för att skogsägarna ska få uppgifter om trädbeståndet och tillväxten i de egna skogarna. I basen kan det även finnas rekommendationer om åtgärder som kunde vidtas inom givna figurer.
– Vår grunduppgift är att samla in basfakta. Sedan är det skogsägarens sak att besluta hur informationen används, säger Annikka Selander som är expert på skogsvård och naturvård vid Skogscentralen.
Databasen är ett sätt att aktivera skogsägarna och uppmuntra dem till god skogsvård, säger hon.
Magnus Nilsson understryker att uppgifterna i basen inte är regelrätta skogsbruksplaner, även om uppgifterna gott kan ligga som botten för sådana.
Skogsägarna kan ange i databasen vem eller vilka som får ta del av uppgifterna om skogen.
– Vi hoppas att så många som möjligt delar med sig av informationen, för det underlättar skogsvården, säger Annikka Selander.
Uppdateras hela tiden
Skogen inventeras med en intervall på tio år. Det betyder att de privata skogarna i hela landet borde vara inventerade genom de nya metoderna senast 2019.
Samtidigt sker det en kontinuerlig uppdatering av innehållet i skogsdatabasen. Till exempel noteras avverkningar, vilka skogsägarna är skyldiga att berätta om.
– Men vi hoppas att skogsägarna meddelar också till exempel röjningar, säger Annikka Selander.
I databasen nämns från vilket år de givna uppgifterna härstammar och med vilken metod man fått fram dem.
- Av Finlands 34 miljoner hektar stora yta är 23 miljoner hektar skogsmark.
- 14 miljoner hektar av skogsmarken är i privat ägo. Det finns cirka 700 000 skogsägare i Finland.
- Uppgifter om de privata skogsmarkerna finns sammanställda i en skogsdatabas, som hittas på adressen minskog.fi. För varje skogsfastighet finns uppgifter om virkesförråd, trädslagsfördelning, jordmån, avverkningsmöjligheter och skogsvårdsarbeten.
- Användaren loggar in med sina nätbankskoder. Databasen bygger på fastighetsnumren. Utan lov har ingen utomstående tillgång till uppgifterna om enskilda fastigheter.
- Skogsdatabasen sköts av Finlands skogscentral, som är en rådgivnings- och övervakningsmyndighet som lyder under Jord- och skogsbruksministeriet.