Ungdomshem går till fullmäktige
Den omtalade verksamheten med ett ungdomshem i Ingå fick fortsatt grönt ljus i måndags. Men motståndarna ser fortfarande alltför många obesvarade frågor.
INGÅ – Vi har inte själva alla egna ärenden i skick, så varför måste vi då ta något till? frågar sig Soile Gustafsson (SDP), som är en av dem som från början motsatt sig att ett ungdomshem etablerar sig i Ingå.
Vid kommunstyrelsens möte i måndags lämnade hon in en avvikande åsikt till beslutet att specialbarnhemsverksamhet kan etableras på kommunens område.
Hennes främsta orsak till motståndet är ekonomisk.
– Det finns fortfarande alltför många obesvarade frågor för att jag ska kunna stödja det här. Vi måste ha helt klart för oss att det inte orsakar kommunen några utgifter, eftersom det inte handlar om våra egna barn. Vi måste sköta dem först, säger hon.
Inte övertygad
Frågan om etableringen av ett ungdomshem har väckt så mycket debatt i kommunen att en särskild aftonskola om temat ordnades i början av maj. Soile Gustafsson tyckte inte att tillställningen gav nya svar.
– Nej, jag tyckte att det kom fram ännu fler frågor.
En av de ekonomiska frågorna är det så kallade hemkommunsstödet som elevers hemkommun betalar till en annan kommun som ordnar undervisning för eleverna.
– Kommundirektören har sagt att det är ett nollsummespel, men det är inte alls klart att det är så lätt. Räcker pengarna säkert till? Det är en sak som måste utredas.
Styrelseordförande Marie Bergman-Auvinen anser att aftonskolan i maj slutligt raderade eventuella frågetecken kring just hemvårdsstödet.
– Vi fick reda på att projektet faktiskt är kostnadsneutralt.
Vad får dig så säker på att ekonomin håller?
– Den nya hemkommunslagen och statsbidragen. Visst finns det en risk om vi anställer en lärare och det finns för få barn i ungdomshemmet. Men vi hittar nog jobb åt en sådan person i våra egna skolor i så fall.
Men Soile Gustafsson är inte övertygad.
– Vi vet inte heller om våra egna tjänstemän räcker till för de behov som ungdomshemmet för med sig. Redan nu är våra egna skolkuratorer och skolpsykologer otillräckliga ens för våra egna barn. Hur ska de räcka till för ytterligare barn?
Behandlar som principfråga
En stor stötesten är också frågan om högstadieundervisningen för ungdomshemmets invånare. Ingå saknar ett eget högstadium dit de administrativt kunde höra.
– Våra grannkommuner är inte färdiga till samarbete. Hur kan vi vara säkra på att det här inte orsakar extra kostnader åt kommunen? frågar Gustafsson.
Förespråkarna för projektet har betonat att ett ungdomshem betyder nya arbetstillfällen i Ingå.
– Men när jag frågade efter vilken slags jobb så fick jag inga svar.
Nu har Milapro, som ville grunda ungdomshemmet, backat i frågan på grund av motståndet i kommunen. Kommunstyrelsen vill ändå föra frågan vidare.
– Vi vill att fullmäktige ska behandla ärendet som en principfråga. Jag anser att det här är en social ansvarsfråga. Vi köper den här tjänsten av andra kommuner, så varför skulle inte vi kunna erbjuda möjligheten? säger Bergman-Auvinen.
–Verksamheten i sig är bra, den motsätter jag mig inte. Men vi har tillräckligt med egna svåra frågor som vi måste sköta först, säger Gustafsson.