Nya lösningar för yrkesinstituten brådskar
Är lösningen för andra stadiets yrkesutbildning på svenska i södra Finland att Axxell, Prakticum och Inveon slås samman till en enhet? Alla är öppna för diskussion, men framtiden är oviss.
Axxells rektor Lena Johansson konstaterar att det är oerhört många bollar i luften just nu när det gäller andra stadiets utbildning.
Exakt hur bollarna kommer att landa vet ingen. Men tidtabellen är stram och besluten är stora.
– Om ett år är det redan dags att ansöka om nya upprätthållartillstånd. Därför brådskar det. Att hitta lösningar som är bra för de finlandssvenska ungdomarna bör vara utgångspunkten, säger rektor Harriet Ahlnäs på Prakticum.
– Axxells styrelse är beredd att diskutera olika lösningar och i olika riktningar, säger vd Stefan Johansson på Axxell.
– Vi är medvetna om att mycket kommer att se annorlunda ut år 2017 och önskar att de östnyländska kommunerna är tydliga i sina ställningstaganden. Ska det finnas yrkesutbildning på svenska i östra Nyland också i framtiden? frågar sig rektor Solveig Mickels på Inveon.
Utredningsman utses
En arbetsgrupp inom Undervisnings- och kulturministeriet väntas komma med riktlinjer och förslag kring andra stadiets utbildning inom detta år.
En utredningsman ska inom kort tillsättas för att grunna specifikt på den finlandssvenska biten.
Målet som angavs när arbetsgruppen tillsattes var att antalet yrkesutbildare ska halveras.
I en intervju för VN (6 maj, se artikel nedan) uppgav Mikaela Nylander att arbetsgruppen laborerar med ett underlag på minst 2000 ungdomar för upprätthållartillstånd för en yrkesutbildande skola.
Motsvarande siffra för gymnasier är 500.
Målet att spara
– Jag tror inte att det behöver gå exakt så. Men riktningen är klar, konstaterar Stefan Johansson.
Han påminner om att man i målsättningen också beaktat den geografiska spridningen och särbehoven på finlandssvenskt håll.
Johansson säger att Axxells styrelse har vilja och beredskap att diskutera också i riktning Prakticum och Inveon inför det "milda tvång" som situationen innebär.
Bakgrunden till fusionerings- och halveringstankarna är trots allt ekonomiska, det vill säga att spara 2-3 miljoner på årsnivå, påminner han.
Neutral person behövs
Lena Johansson ser positivt på att en utredningsman ska tillsättas.
– Erfarenheterna av motsvarande utredning gjord av en utomstående för folkhögskolornas del är mycket bra.
– Det behövs en neutral men kunnig person. Man kommer inte ifrån att alla vi som jobbar på de olika enheterna är konkurrenter och alla håller på sitt.
Språk, region och innehåll
Ifråga om lösningar är en grundläggande fråga om yrkesinstituten ska fusioners på språklig eller regional grund.
Ett tredje spår är enheter som omfattar olika typers utbildning på andra stadiet - som till exempel samarbete med gymnasierna, påpekar Lena Johansson.
Språk, region och innehåll är alltså nyckelorden.
En modell som förefaller ha ett starkt stöd, och som också Mikaela Nylander för fram, är att det skulle bildas ett stort svenskspråkigt yrkesinstitut i Österbotten och ett i södra Finland.
Det skulle innebära att Axxell, Prakticum och Inveon slogs samman.
Största enheten finsk
Lena Johansson är för egen del inte främmande för en sådan lösning.
– Om något ska ske är det nog på den axeln.
– Själv har jag en ganska pragmatisk inställning till det här. Jag har varit med om stora förändringsprocesser förut och sett att resultaten blir bra. Man får nya infallsvinklar och det är positivt.
Ifråga om språklig uppdelning påpekar hon att yrkesinstituten redan i dag kan ha flere språk. Till exempel är Axells största enhet, invandrarutbildningen MKK som sysselsätter 100 av de 390 anställda, finskspråkig.
Också många studerande i Axxell är finskspråkiga, men utbildningen sker på svenska på alla linjer utom invandrarutbildningen där köparen, det vill säga främst kommunerna i huvudstadsregionen, definierar vad de vill ha.
Regional utvecklare
Redan tidigare har en fusion mellan Prakticum och Inveon ingående diskuterats, men samkommunen som upprätthåller Inveon avslog modellen.
I östra Nyland har man i stället betonat förankringen i regionen och kontakterna till det lokala näringslivet. Det betyder att föredrar tvåspråkiga regionala lösningar.
– Det finns för- och nackdelar vare sig man väljer språkligt eller regionalt samarbete. Jag ser att yrkesutbildningen är väldigt viktig som regional utvecklare och för många utbildningar är kontakten till näringslivet central, säger Solveig Mickels.
För Axells del finns det inte en enda region utan flera regioner att beakta, påpekar Johansson.
Men visst kan kontakten till det lokala vara viktig. Hur viktig beror på typen av utbildning, säger Lena Johansson.
– För vår enhet i Brusaby är upptagningsområdet redan nu hela Svenskfinland. Bygg- och köksutbildningarna är däremot typiskt sådana som servar närsamhället.
Om yrkesinstituten ska uppnå sparmål måste man se över utbudet och minska på överlappningarna, påpekar Johansson.