Studerandes stöd täcker knappt hyran
Över hälften av de studerande har i dag svårt att få pengarna att räcka till mat och hyra.
Är högskolestudier endast de rika förunnade i framtidens Finland?
Resultatet från Undervisnings- och kulturministeriet undersökning visar i varje fall att 61 procent av de högskolestuderande har svårt att få pengarna att räcka till i det dagliga livet. Största delen av deras utgifter går till boende och mat.
– För många går både studiestödet och bostadstillägget till hyran. Det fungerar förstås inte och är inte som det borde, säger Andreas Hindrén, vice ordförande för studerandekåren Novium.
En ensamboende högskolestuderandes medianinkomst per månad är 800 euro, medan utgifterna är 890 euro. Enligt undersökningen hjälper föräldrar i regel till för att få allting att gå ihop.
De som saknar sådan uppbackning hemifrån har det tufft.
- Om: Högskolestuderandes utkomst och faktorer som påverkar studierna.
- Gjord vid: Statistikcentralen, på uppdrag av Undervisnings- och kulturministeriet.
- Omfattning: I undersökning deltog 3 620 studerande för grundexamen och 867 forskarstuderande.
- Jobbar vid sidan om: 48 procent.
- Har svårt att klara sig ekonomiskt: 61 procent.
- Medianinkomst för de som bor ensamma: 800 euro per månad, varav hälften är arbetsinkomster, en knapp tredjedel studiestöd, 8 procent stöd från föräldrarna och 13 procent andra inkomster.
- Största utgift: Boendekostnader.
- Boendeform: En tredjedel bor ensamma, övriga i delad bostad eller gemensamt hushåll, med en partner och/eller med barn. Fyra procent bor med sina föräldrar eller hos släktingar. Var sjätte studerande är förälder.
Stöd och hyra ganska lika
I Raseborg är hyrorna åtminstone lägre än i Helsingfors, men Hindrén bedömer att studerande överlag i stor utsträckning har samma utmaningar oavsett studieort.
– Från Noviums sida blev vi först glada över att studiestödet indexbands, men följande meddelande var att de sänker det, säger Hindrén.
Han studerar för andra året till it-tradenom och jobbar i K-Supermarket vid sidan om studierna för att få inkomster och utgifter att gå ihop.
Månadshyran för en enrummare i Ekenäs kan variera ganska kraftigt, men ofta är den runt 400 euro. Det gäller även studentbostäderna.
Studiestödets och bostadstilläggets sammanlagda maximala nettobelopp är cirka 450 euro. För vissa, som inte beviljas maxbelopp eller har högre hyra, kan hyreskostnaden överskrida det totala stödet.
– Novium strävar efter att få ner hyresnivån på studentbostäderna. De finns till för studerande och då ska hyran inte vara densamma som på privata marknaden, säger Hindrén.
Han påminner om att det inte är ovanligt att en hyresgäst förbinder sig att hyra en lägenhet för ett helt år. De som återvänder till sin hemort för att jobba på sommaren måste ändå betala hyra för lägenheten på studieorten.
I vissa hyresavtal slås också fast att man inte får hyra ut den i andra hand och det lyckas inte alltid så lätt för de som får göra så.
Studerande utgör ett undantag
Studerande – med undantag för de som har barn – får inte bostadsbidrag på samma sätt som andra berättigade i samhället. I stället ingår i studiestödet ett speciellt bostadstillägg som är mycket lägre, runt 200 euro.
Att höja detta stöd skulle ha mest reell positiv inverkan på de studerandes ekonomi enligt Finlands studentkårers förbund (FSF).
Stödet motsvarar inte längre boendekostnaderna alls, vilket leder till att största delen av hela studiestödet går till boende. FSF påpekar i sitt utlåtande att detta inte är stödets ursprungliga avsikt.
Studerande är en speciell grupp också av den anledningen att de inte beviljas utkomststöd om de inte tar studielån och även efter det anses behöva hjälp.
Hårdare krav
Ungefär hälften av de studerande jobbar vid sidan om studierna för att få allting att gå ihop.
Hindrén beklagar att systemet har ändrat så att man måste få studiepoäng för minst fyra månader för att över huvud taget ha rätt till studiestöd.
– Det är synd för de som måste deltidsstudera och kommer leda till att flera jobbar på för att täcka kostnaderna och studerar deltid, men utan att få något studiestöd alls, säger Hindrén.
Enligt undersökningen tar 15 procent av de studerande under studietiden en paus på ett år.
Två tredjedelar av de studerande upplever att deras studier framskrider enligt deras målsättningar.
De övriga uppger att de försinkas främst på grund av att de arbetar. FSF kräver därför ett slut på åtstramningen av studiestödet och att man i stället försnabbar studierna genom att höja inkomstnivån.
– Studerande är inte lata och hamnar inte under fattigdomsgränsen för skojs skull. Nu är det hög tid att medge att man kan stöda de studerande att slutföra studierna bäst genom att höja nivån på deras utkomst, säger FSF:s styrelsemedlem Marko Rosenholm i FSF:s utlåtande.
De som både jobbar och studerar uppger att de ägnar i medeltal fem timmar mindre i veckan till studier än studerande i genomsnitt (27 gentemot 32 timmar).
Studerande föräldrar jobbar mer
De studerande som har familj jobbar avsevärt mer än övriga. Studiestöd och bostadsbidrag utgör enligt undersökningen endast 7 procent av deras inkomster medan förvärvsinkomsterna utgör 77 procent (median).
För studerande som bor ensamma utgör studiestöd och bostadstillägg enligt medianen 26 procent av totala inkomsten.
Studerande med barn sätter i medeltal 700 euro i månaden på boende, jämfört med 380 euro i medeltal för studerande utan barn.
Största delen av de studerande (83 procent) uppfattar sig själva som studerande på heltid. Ungefär lika många (78 procent) ser med tillförsikt på framtiden. Två av tre studerande tror att det kommer att de kommer att få jobb inom den egna branschen.
Studerande vid yrkeshögskolor är, enligt medianen, 25 år gamla och har börjat studera som 20 år gamla.