Också finländare måste integreras
Kring 64 personer från 15 länder hade anmält sig till seminariet 59 språk där frågor kring invandrare och integration dryftades av de berörda själva.
– Kyrkslätt är inte en bra plats för mig. Här finns ingen skola och inget jobb, säger Sarwar från Kurdistan.
Han har kommit till seminariet 59 språk tillsammans med vännerna Herish och Soran Zaki för att diskutera vilka problem invandrare möter med integrationen i samhället.
– Vi har kommit hit för att prata om arbetslivet. I Kyrkslätt fattas det skolor för invandrare och en informationsdisk där man kunde få veta mer om vad och var man kan studera och hur man kan få jobb. Vi blir ofta skickade av och an och vet inte var vi ska fråga, säger Herish.
Jobb och hobbyer
Också Sahra som ursprungligen kommer från Somalien saknar mera studie- och arbetsmöjligheter för invandrare.
– Det är svårt att hitta en utbildning eller arbete i Kyrkslätt. Annars är det en lugn och bra plats.
Själv studerar hon nu till lokalvårdare i Helsingfors.
Lite yngre Kyrkslättsbor med invandrarbakgrund har bättre inkörsportar till utbildning men de saknar nätverk och naturliga mötesplatser med infödda finländare.
– Kyrkslätt borde utveckla möjligheterna för de här unga att delta i hobbyer. Problemet är ofta att det är så dyrt att ha en hobby att det inte är möjligt för dem, säger Mirja Junttila, lärare för den förberedande klassen för invandrare vid Kirkkoharjun koulu.
– Invandrare är ett nytt fenomen i Kyrkslätt. Det är först under de senaste åren som antalet har ökat. Därför saknas det nätverk och det finns få aktörer som gör något för unga invandrare.
Rädda att träffa infödda
Språket är en knäckfråga och något som gör interaktionen mellan invandrare och infödda finländare svårare.
– De unga med invandrarbakgrund är rädda för att träffa "finländare", delvis på grund av språket. Genom klubbverksamhet av olika slag skulle de få ett sammanhang, säger Arta Dibrani som är assistent i den förberedande klassen.
– De unga behöver stöd, någon de kan prata med om sina bekymmer.
Dubbelsidig integration
Tanja Ljungqvist, som bott 23 år i Finland men ursprungligen kommer från Novosibirsk i Ryssland, påpekade i sitt anförande att integrationen måste gå i två riktningar.
– Det är inte bara invandrare som ska integreras i det finländska samhället, utan finländarna måste också integreras i det mångkulturella samhället. För att det ska ske behövs en attitydförändring.
Ljungqvist har själv aktiverat sig i föreningslivet och ser där stor potential till verklig samverkan.
– Jag brukar fråga mina kolleger i de projekt jag jobbar med om de umgås privat med någon som har invandrarbakgrund. Kontakten mellan invandrare och infödda finländare blir lätt pappersarbete. Genom föreningsverksamhet kan de verkliga kontakterna uppstå. Förenings- och kulturliv är viktigare än vi tror i integrationsprocessen.
Saknar information
Efter de inledande anförandena diskuterade deltagarna i mindre grupper de olika teman som fanns till buds, bland annat arbete, mötesplatser och familj.
– I alla grupper kom önskemålet om mera språkundervisning och bättre information. Många var nöjda med medborgarinstitutets kurser men menade att det är svårt att få information om dem, säger Lotta Lindström från Luckan Kyrkslätt, som startat projektet 59 språk.
Informationsbehovet kommer Luckan delvis att kunna svara på i höst, då en ny personlig handledning för invandrare startar två gånger i månaden. Det projektet finansieras med pengar från Penningautomatföreningen och förverkligas av en person från Luckan Helsingfors.
Alla idéer som kom fram i diskussionerna ska nu sammanställas och föras vidare till projektets styrgrupp. När konkreta projekt börjar ta form försöker arrangörerna också få kontakt med företag och andra möjliga finansiärer.
– Det är inte slut med det här. I höst kommer vi att ha ett större tillfälle där vi försöker få fram finansiärer.