Bankpengar regnar över bygden
Sparbanksstiftelserna i Västnyland får över 2 miljoner euro i utdelning av Aktia för 2013. I Kyrkslätt och Sjundeå har man inga problem att få pengarna att gå åt, i Tenala har sparbanksstiftelsen inte kunnat ge så mycket till hembygden som planerat.
De lokala sparbanksstiftelserna har blivit stora och deras bidrag till regionen väger tungt.
Det ekonomiska stödet syns på olika ställen i Västnyland. I Ingå restes Aktiahallen bland annat med hjälp av 200 000 euro från Sparbanksstiftelsen i Ingå, ishallen i Karis fick 300 000 euro i bidrag av Sparbanksstiftelsen i Karis-Pojo och Vols gård i Kyrkslätt har fått nytt liv med massivt stöd av Sparbanksstiftelsen i Kyrkslätt.
Det började med Aktia
Grunden till stiftelsernas ekonomi stavas Aktia. I början av 1990-talet bildade lokala sparbanker Aktia Sparbank, som blev ett aktiebolag 1993. I samband med det här fick de lokala bankerna aktier i Aktia. Det var ersättning för det kapital sparbankerna bidragit med.
Mängden aktier stod i förhållande till det kapital respektive bank bidrog med.
Samtidigt grundades lokala sparbanksstiftelser, som äger dessa Aktia-aktier. Västnyland fick sju sådana stiftelser (se faktaruta).
När Aktia går bra får stiftelserna utdelning på sina aktier. Det är inte småpotatis. Till exempel fick både sparbanksstiftelsen i Karis-Pojo och i Kyrkslätt en utdelning på över 400 000 euro i fjol, medan Ingå fick över 300 000 euro och Sjundeå över 200 000 euro.
De här fyra hörde till Aktias 20 största ägare 2013.
Här kan tilläggas att en del stiftelser också äger annat än aktier i Aktia, så deras intäkter är mera och annat än vad Aktia ger.
Mera sport än sparande
De västnyländska sparbanksstiftelserna har fått stort inflytande på idrotts- och kulturlivet. I fjol delade till exempel stiftelsen för Karis-Pojo ut knappt 450 000 euro, Kyrkslätt gav 300 000 euro och Sjundeå cirka 290 000 euro.
Stiftelsernas ändamål varierar lite, gemensamt för alla är att de ska främja sparandet i bygden. De flesta ska också stödja hembygden (Hangö, Ingå, Karis-Pojo, Kyrkslätt, Sjundeå, Tenala).
Många ska dessutom stödja idrott, kultur och samhällsnyttig verksamhet. Kyrkslätt och Ingå nämner uttryckligen barn och unga.
Anders Kurman, ombud för Sparbanksstiftelsen (Sbs) i Bromarf, konstaterar att ansökningar som handlar om sparande är få.
– De handlar mest om kultur, fritid och föreningar.
Peter Heinström, ombud för Aktiastiftelsen i Ekenäs, är inne på samma linje.
– Kopplingen till projekt om sparande i bygden har varit ganska minimal.
I Ekenäs har fokus legat på kultur, idrott och annan samhällsnyttig verksamhet. Med Heinströms ord:
– Allt.
I Karis har man lyckats få in en ekonomisk aspekt. Lasse Tallqvist, ombud för Sbs i Karis-Pojo, berättar att stiftelsen i fem års tid gett sammanlagt 180 000 euro till Karisskolor som ordnat olika kurser i ekonomi.
Hus och hall
Sbs i Kyrkslätt delade sammanlagt 300 000 euro i fjol, varav en betydande summa gick till renoveringen av Wohls gård.
– Det är ett stort hål dit man kan ösa hur mycket pengar som helst, säger stiftelsens ombudsman Henrita Ruokonen.
Stiftelsen köpte gården av Kyrkslätt kommun och har i flera år satsat pengar på att rusta upp stället. Huvudbyggnaden blev färdig i december 2012. Det senaste projektet har varit stenmagasinet och i framtiden ska man ta hand om gårdens gamla trädgård. Ruokonen säger att gården är en stor satsning. Att planera och genomföra renoveringen har krävt mycket av stiftelsen.
Sbs i Sjundeå gav i fjol 200 000 euro till Sjundeå intresseförening rf som planerar en allaktivitetshall. Hallen kommer antagligen att kosta kring tre miljoner och stiftelsen i Sjundeå har lovat bidra med ytterligare en halv miljon euro.
Tenala vill ha flera ansökningar
Situationen i Tenala är helt annorlunda.
– Vi skulle kunna ha flera sökande, säger ombudsman Bo Jansson på Sbs i Tenala.
Man hade tänkt bevilja 100 000 euro i understöd i fjol, men delade bara ut 67 540 euro. Enligt Jansson beror det här på att man inte fick in tillräcklig många motiverade ansökningar.
– Det verkar som om det inte finns idéer i Tenala just nu.
I stiftelsens stadgar står att man ska hålla sig till gamla Tenala Sparbanks område.
– Det gör det lite kämpigare. Utanför skulle det säkert finnas sökanden, säger Jansson.
Hangö ger 60 procent
Sparbanksstiftelserna ger inte bort alla sina intäkter.
– I början fanns det inte något att dela ut, i fjol gav vi närmare 100 000 euro, säger Björn-Erik Wickholm, ombud för Sbs i Hangö.
Han har varit med från början, alltså från 1993. Den tröga starten berodde på lågkonjunkturen som Finland upplevde på 1990-talet.
Wickholm berättar att stiftelsens tumregel är att dela ut ungefär 60 procent av dividendintäkterna. Resten, 40 procent, går till egna kostnader och till att "förkovra kapitalet". I praktiken betyder det att placera pengarna så att man får vinst.
Stiftelsen har inte slagit fast hur bidragen ska fördelas mellan kultur och idrott, det varierar från år till år.
Henrita Ruokonen i Kyrkslätt säger att målet är att dela ut merparten av intäkterna medan Bo Jansson i Tenala säger att man försöker dela ut minst hälften.
I lördagens tidning skriver vi mer om sparbanksstiftelserna.
- Då Sparbanken Aktia ombildades till ett aktiebolag år 1993 grundades lokala sparbanksstiftelser.
- De är ägare i Aktia. De ska stödja sparande och olika former av verksamhet i hembygden.
- Stiftelserna får intäkter dels genom sina Aktia-aktier, dels genom annan förmögenhetsförvaltning.
- Av Aktias totalt 20 bankstiftelser finns 8 i Västnyland, varav 7 grundades 1993.
- De är Sparbanksstiftelsen (Sbs) i Bromarf, Sbs i Hangö, Sbs i Ingå, Sbs i Karis-Pojo, Sbs i Kyrkslätt, Sbs i Sjundeå, Sbs i Tenala. Aktiastiftelsen i Ekenäs grundades 2004.