Husgranskning kan rädda plånboken
En husgranskning är bra att göra innan du köper eller säljer ett hus, för att inte råka ut för ovälkomna saneringsräkningar då eventuellt mögel upptäcks.
Då hemmet utsätts för fuktskador kan räkningen i slutändan bli rätt dyr. Ofta kommer ändå försäkringsbolaget till undsättning om du har ett avtal med ett sådant, men det kan finnas gränser för vad din försäkring täcker.
Kenneth Långbacka vid försäkringsbolaget Folksam berättar att försäkringsbolag i allmänhet ersätter vattenskador som tillkommit på grund av läckage.
– Det beror givetvis på orsaken till läckaget, men ett oförutsett läckage i värme, avlopps- och sötvattenssystemet täcks i regel av försäkringen, säger Långbacka.
– Däremot ersätts inte skador som uppstått på grund av konstruktionsfel eller felaktig dränering, vilket avsaknaden av ett läckageskydd kan tänkas falla inom ramen för.
Granskning nyttig
För att undvika överraskningar i form av fuktskador kan det löna sig att låta utföra en husgranskning innan en fastighetsaffär.
– Grundtanken med husgranskningen är inte att höja priset, utan att både säljaren och köparen ska vara medvetna om de risker som finns i fastigheten, säger Jerker Fagerholm som jobbar som husgranskare i samarbete med storfirman Raksystems.
En husgranskning är inte obligatorisk och trots att det finns regler för hur den frivilliga granskningen görs finns varken uppföljning på att reglerna följs eller fullständiga rättigheter för granskarna.
– Enligt riktlinjerna får man inte öppna några konstruktioner. Även då det gäller så kallade riskkonstruktioner behövs ägarens samtycke för att ta prover. I alla sådana fall antecknar vi i rapporten att grundligare undersökning kan behövas, säger Fagerholm.
– Vad jag vet är en lag som gör husgranskningar obligatoriska inte på kommande inom de närmaste åren. Däremot nog en lag om behörighet för granskare, vilket borde göra rapporterna mer täckande.
– I dagsläget finns det många som inte gör fullständiga och juridiskt hållbara rapporter.
En granskning gagnar både köpare och säljare, säger Fagerholm.
– Det ligger i båda parternas intresse – köparen vill inte betala för eventuella stora risker och säljaren vill rimligtvis inte leva de följande fem åren i väntan på att det blir juridiska processer, säger Fagerholm och syftar på det femåriga ansvar för dolda fuktskador som säljaren har efter en affär.
Bättre än ingenting
Mosse Lindholm på Aktias fastighetsförmedling brukar rekommendera husgranskning till kunder som vill sälja sitt hus.
– Vi kan förstås inte fordra någonting men jag brukar nog föreslå det. En husgranskning är mycket bättre än att inte granska alls.
– Granskningen är inte vattentät, den hittar inte alltid allt, men det är en fördel att ha den gjord. Den bekräftar husets skick vid köpet och går att hänvisa till om problem uppstår.
- Husgranskning är inte obligatorisk vid fastighetsaffärer, inte heller måste den som granskar vara behörig.
- Granskningar har blivit vanligare med åren, i takt med att husköpare blivit medvetna om riskerna i att inte kolla husets skick.
- Även regelverket för hur en granskningsrapport ska se ut har utvecklats och i dagsläget kan bristfälliga rapporter leda till att ett juridiskt ansvar läggs på granskaren eller fastighetsförmedlaren.
- Fastighetsförmedlaren får inte kräva en granskning. Granskaren får i sin tur inte kräva att öppna eller borra i konstruktioner.
- Oklarheter kan därför uppstå, de antecknas sedan i rapporten.
- Jerker Fagerholms rapporter kan uppnå 30–40 sidor. Han har stött på hafsigt gjorda rapporter som rymts på en A4. Det kan leda till trubbel för alla inblandade i affären, säger Fagerholm.