"Finländare är dåliga på att slappna av"
Säg ordet rehabilitering och många tänker på skröpliga pensionärer i träningskläder. I dag handlar det också om arbetsföra människor som får hjälp att orka med arbetslivet.
Då Mikko Flander frågar några Hangöföretagare vad de förknippar med rehabilitering duggar förslagen tätt.
- Rysligt sjuka.
- Gymmet.
- Pensionärer i träningskläder.
Hangö företagarförening har sitt traditionella morgonkaffe, den här gången med temat att må bra. Det är en brokig skara som sitter i hotell B8:s konferensrum. Gemensamt för dem är att deras företag är små, och att ett stort ansvar för firmans väl och ve vilar på deras axlar.
Flander är rehabiliteringschef på Kaisankoti, en inrättning dit människor kan komma på så kallade Aslak-rehabiliteringskurser (se faktaruta).
Cirka 2 000 personer tillbringar en kortare eller längre tid där varje år.
Professionerna är många: läkare, poliser, socialarbetare, lärare, församlingsanställda med mera.
Genom alla dessa besökare får personalen på Kaisankoti en god inblick i det finländska arbetslivet.
Tid för återhämtning
Just nu kämpar många med att hitta sina egna gränser och att uppnå balans mellan arbete och fritid.
Arbetet smyger sig in i fritiden, och även om man gillar sitt jobb så äter det upp tiden för återhämtning.
För många företagare är jobbet en livsstil, som genomsyrar det mesta man gör. Mikko Flander räknar upp några symtom som borde få människor att stanna upp.
De är: tankarna handlar mest om jobb, sömnen är dålig, man får svårt att koncentrera sig, vardagen består av syssla efter syssla och man känner att man inte har kontroll över sin tid.
– Hjärnan behöver återhämtning, säger Flander.
Att motion är bra vet de flesta. Att äta nyttigt är också viktigt. Med Flanders ord:
– Allt vi stoppar i munnen påverkar vårt instrument, kroppen.
Många har problem med ryggen, nacken och rörelseorganen överlag. Ett kontorsjobb vid datorn belastar till exempel överkroppen. Att ta paus var 45:e minut skonar ryggen, det sätter nämligen fart på ämnesomsättningen.
Sköt om själen
Sist men inte minst måste man tänka på knoppen, hur man mår psykiskt. Flander har märkt att kravet på effektivitet genomsyrar mycket av vårt tänkande. Ordet effektiv är vanligt i nyheterna, ofta i samband med nedskärningar och sparplaner i arbetslivet.
– Vi är dåliga på att slappna av och på medveten närvaro, säger Flander.
Finländarna har däremot blivit bättre på kommunikation och växelverkan mellan människor.
– Vi är mera medvetna om kommunikation och om att alla bidrar till stämningen på jobbet, inte bara chefen.
Kaisankoti har deltagit i tävlingen Great place to work. I fjol knep man en fjärde placering i klassen för små företag. Mikko Flander säger att tävlingen var ett sätt att testa att inrättningen lever som den lär.
– Vi tillbringar mycket tid på jobbet, varför inte må bra där?
- Aslak: tidig rehabilitering av människor som jobbar.
- Betalas av: Folkpensionsanstalten.
- Målgrupp: olika yrkes- och arbetstagargrupper som utsätts för stor fysisk, psykisk och social belastning i arbetet, något som lätt kan leda till att hälsoproblem hopar sig och arbetsförmågan blir nedsatt.
- Mål: att främja arbetsförmåga och välmående samt att tillägna sig rätta arbetsmetoder och sunda motions- och levnadsvanor.
- Annat: Vid lindrig belastning, fysisk eller psykisk, ska arbetsgivaren och företagshälsovården erbjuda hjälp. För enskilda och grupper finns olika alternativ, så som att ta in en coach, en arbetshandledare, konsulter, ordna tyky-dagar med mera.Gemensamt för de här alternativen är att arbetsgivaren betalar.