Vården på lokal nivå väcker oro och frågor
Politiker har lätt att hitta fördelar med den nya vårdmodellen, men samtidigt frågar de sig hur vården ska styras i kommunerna.
Modellen som lades fram i helgen för hur vården ska organiseras i landet öppnar diskussionen på ett bra sätt, säger Jouko Kavander (SDP) som leder stadsstyrelsen i Hangö.
– För den specialiserade sjukvården är förslaget bra. Det är positivt att det blir stora områden som tar hand om den.
– Om man på det här viset också får i gång mera samarbete mellan sjukhusen i Lojo och Raseborg är det också bra, för den specialiserade sjukvården är dyr här på udden.
Hans kollega på styrelseordförandeposten i Ingå, SFP-aren Marie Bergman-Auvinen, ser klara fördelar med att en och samma organisation tar hand om patienten och patientuppgifterna. På det sättet kan man undvika överlappande funktioner, säger hon.
– Tanken är att man får en vårdkedja som fungerar smidigt.
Om allt löper som det ska kommer de vårdbehövande inte att slussas av och an i onödan, utan finnas på rätt plats, under rätt tid, säger hon.
Inga onödiga trösklar
Inte heller riksdagsmannen och fullmäktigeordföranden i Raseborg, Thomas Blomqvist (SFP), har svårt att räkna upp fördelar med den föreslagna modellen, där all vård finns inom samma organisation.
– Vården hålls ihop. Det kommer inte att finnas onödiga trösklar mellan primär- och den specialiserade sjukvården.
– I teorin kommer det att finnas bättre möjligheter att invånarna får jämlik service i hela landet, oberoende av den egna kommunens ekonomi.
Blomqvist är också nöjd att de föreslagna minimikraven för befolkningsunderlag för de olika vårdnivåerna inte längre är med som en komponent i diskussionen.
Vill veta mer
När det gäller primärvården säger Jouko Kavander att han gärna skulle ha fylligare uppgifter på bordet innan han uttalar sig mer ingående.
Vem ska producera vården, och hur? Bland annat det vill han gärna få ett grepp om innan han bedömer vad den aktuella modellen i praktiken innebär lokalt och regionalt.
Inom de närmaste två månaderna har vi svar på bland annat de frågorna, säger han.
Flera frågetecken
Kommunen ska stå för primärvården, men vem kommer arbetsgivaren att vara?
– Det här är en fråga som jag tycker att är väldigt viktig, säger Marie Bergman-Auvinen.
– Ekonomin är ett annat stort frågetecken. Det borde finna ett demokratiskt sätt att kunna påverka den vård som ska ordnas.
Bergman-Auvinen säger att hon är väldigt fundersam när det gäller kommunernas möjligheter att styra vården.
– Det är viktigt att kommunerna demokratiskt kan påverka helheten, till exempel om det ska finnas en egen hälsovårdscentral i kommunen.
Thomas Blomqvist understryker samma sak: Det blir bakvänt ifall man på högsta nivå börjar bestämma hur vården ska ordnas lokalt i de enskilda kommunerna och kommundelarna.
Han säger att det inte räcker med att konstatera att det fortfarande är kommunerna som producerar vården, eftersom de kommer att arbeta enligt de modeller som slås fast på högre nivå. Därför måste kommunerna enligt honom få ett tillräckligt inflytande över hurudan vård som ska ges åt invånarna.
Blomqvist säger att någon form av lägre administrativa nivåer borde skapas inom de stora enheterna, men samtidigt undrar han ifall det blir tjänstemännen som styr och ställer inom dem.
Blomqvist sticker inte under stol med att han är oroad över hur primärvården kommer att dirigeras inom den modell som lagts fram.
– Här finns en hel del frågor som kräver svar.
Plus och minus
Är de tre beslutsfattarna mer positiva eller mer fundersamma över förslaget?
– Jag är positivt fundersam, svarar Marie Bergman-Auvinen.
– Jag är positivt inställd till att det blir stora områden som sköter den specialiserade sjukvården, men i fråga om grundnivån är jag mera tveksam till vad förslaget betyder och hur allt ordnas, svarar Jouko Kavander.
– Jag är mera fundersam. Det är positivt att man kommit överens om en modell och att trösklarna mellan primär- och specialistsjukvården fås bort. Men jag känner en stor oro över det lokala och hur vi ska få det svenska att fungera, svarar Thomas Blomqvist.
- Regeringen och oppositionen kom på söndagen överens om en ny modell för hur social- och hälsovårdstjänsterna ska ordnas. Det är meningen att samtliga vårdtjänster ska arrangeras inom fem områden som bygger på de nuvarande specialupptagningsområdena inom sjukvården.
- Förvaltningsmodellen för de nya områdena är samkommunen, finansieringen kommer från kommunerna. Kommunerna deltar fortsättningsvis i serviceproduktionen.
- Reformen bereds huvudsakligen som tjänsteuppdrag, med stöd av experter. Dessutom tillsätts en parlamentarisk styrgrupp under ledning av omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP).
- Beredningen ska vara klar inom maj månad och propositionen ska ges till riksdagen i höst. De nya vårdområdena ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2017. FNB