Västnyland har mist tusentals jobb
Vår region har förlorat kring 4 000 arbetstillfällen sedan 1980-talet. Hårdast drabbade är Hangö, Ingå och Raseborg. Kyrkslätt och Sjundeå kan visa upp ett tillskott.
Staten skär ner, statsbolagen skär ner, den privata sektorn krymper ...
Det här syns i de uppgifter Statistikcentralen har över arbetstillfällen i Västnyland under åren 1987–2011.
Under samma period har företagarna ökat med ett par hundra och de kommunala jobben blivit cirka 1 500 fler.
Förklaringen till det sistnämnda hittar man fram för allt i tillväxtkommunerna Kyrkslätt och Lojo. Flera invånare betyder flera daghem och skolor, samt mera vård och omsorg.
Men på det stora hela har regionen fått färre arbetstillfällen. Adderar man alla jobb Statistikcentralen bokfört 1987 blir de över 50 000. År 2011 är de 46 000.
Den vikande trenden är speciellt tydlig i Raseborg, Hangö och Ingå. Där har jobben minskat med cirka 20 procent.
Även Lojo har tappat arbetstillfällen, fastän den kommunala sektorn vuxit.
Statliga jobb i Kyrkslätt
Kyrkslätt och Sjundeå har de bästa siffrorna. Kyrkslätt kan som enda kommun i regionen dessutom ståta med att ha flera statliga jobb 2011 än 1987.
I övrigt har den statliga sektorn minskat drastiskt. Ta till exempel Hangö. Där försvann skattekontoret för länge sedan, postkontoret stängdes 2010 och polisstationens öppettider blir kortare och kortare.
– Jo, staten skär ner. Det märks också i vår administration, vi borde hela tiden minska på jobben, säger Terttu Korvala-Lilja.
Hon arbetar på Arbets- och näringsbyrån i Nyland, som servicechef för Västra Nyland. På byrån har man fullt upp med följderna av den nuvarande ekonomiska krisen.
– Industrijobben försvinner, det ser man bland annat i Lojo och Raseborg. Våra tjänstemän är hela tiden ute hos företag och informerar om omställningsskydd i samband med att de skär ner, permitterar och säger upp folk.
Flera företagare?
Under lågkonjunkturen på 1990-talet luftades tanken om att arbetslösa finländare borde vara företagsamma och grunda eget. Samma tankar är också aktuella nu.
Företagarna i regionen har blivit cirka 200 fler på 24 år. Det här kompenserar inte de tusentals jobb som försvunnit.
Utvecklingen varierar dessutom i Västnyland. I Hangö och Ingå har mängden företag gått ner, i Raseborg och Lojo är antalet ganska konstant. Bara Kyrkslätt och Sjundeå har en klar tillväxt.
Nyligen gav utvecklingsbolaget Novago ut uppgifter om nygrundade företag i kommunerna Hangö, Ingå, Lojo, Raseborg och Sjundeå.
I fjol grundades 527 stycken. Samma år lades 225 företag ner.
Företagsrådgivare Pertti Vaarala på Novago hör till de som talar för mera företag.
– Vi borde hitta flera människor som vill starta företag. Det är det lättaste sättet att få mera jobb i området. Det verkar som om stora företag inte anställer så mycket, säger han.
Risto Räisa, företagare i Hangö, är mera tveksam.
Att mäta kommunala kneg
När man granskar Statistikcentralens siffror är jobben i kommunsektorn fler än vad kommunerna själva uppger i sina personalbokslut. Jaana Huhta på Statistikcentralen är medveten om skillnaden.
– Vi får ofta frågor om det här. Orsaken är att vi använder en annan klassificering.
Man tar bland annat fasta på personernas socioekonomiska status och vem som äger verksamheten. Enligt Huhta har man funderat på att ändra sitt sätt att räkna.
– Jag tror vi behåller vår klassificering. Många följer med vår statistik över den kommunala sektorn.
Statistiken grundar sig på diverse register, därför är den inte helt dagsfärsk. Men utvecklingen talar sitt tydliga språk – vi behöver flera jobb.