Framtiden oviss för nya poliser
Som för många andra branscher ser situationen på arbetsmarknaden dyster ut också för polisens del. Raseborg är inget undantag, säger chefen för Raseborgspolisen Mats Lagerstam.
Samtidigt som staten stryper stödet till polisväsendet kvarstår behovet av nya, utbildade poliser. Ekvationen blir svårlöst och resulterar i att nyutbildade poliser kan ha svårt att hitta fastanställning.
– Naturligtvis har många poliser utbildats de senaste åren, men problemen bottnar nog i resursbristen, säger överkommissarie Mats Lagerstam vid Raseborgspolisen.
På polisyrkeshögskolan i Tammerfors uppger kommissarie Kjell Nylund att cirka 230 nyutbildade poliser för tillfället är arbetslösa. Nylund ansvarar för den svenskspråkiga polisutbildningen.
– På grund av deltidskontrakt som tog slut vid årsslutet steg siffran just efter årsskiftet, säger Nylund.
Överkommissarie Lagerstam säger att situationen i Raseborg ändå för tillfället ser något ljusare ut.
– I dagsläget har vi möjlighet att ha fyra nyutbildade poliser som visstidsjobbare. Men vad som händer med de kortvariga jobben i fortsättningen är öppet.
De nyutbildade poliserna i fråga har valt att inte uttala sig om situationen.
Jobba med det man har
Henrik Westerlund vid Raseborgspolisen funderar på osäkerheten som nyutbildade poliser möter när de beger sig ut i arbetslivet.
– Jag tvivlar på att de som började på polisyrkeshögskolan för några år sedan hade en aning om hur osäkert läget på arbetsmarknaden skulle bli, säger Westerlund.
Han påpekar att lokalpolisens påverkningsmöjligheter är begränsade. Problemet med resursbrist är trots allt ett landsomfattande bekymmer som också drabbar många andra branscher.
– Bristen på resurser är det största problemet. Vi får helt enkelt spela med de kort vi blivit tilldelade, säger Henrik Westerlund.
Såväl Lagerstam som Nylund är på samma linje med Westerlund.
– Vad vi kan göra på lokalnivå är reglerat. Det är trots allt regeringen som drar de ekonomiska linjerna för polisväsendet, konstaterar Lagerstam.
En utbildares perspektiv
Att det finns behov av utbildade poliser kan framstå som en självklarhet, men när pengar skall sparas uppstår det problem. Ekonomiska besparingarna kommer inte sällan att drabba just nyutbildade.
– Antagningen till polisutbildningen står i relation till framtida arbetstillfällen, främst med tanke på pensioneringar. När ekonomin svänger och nya anställningar undviks är det naturligtvis de nyutbildade som lider, säger Nylund.
Han understryker ändå att dagens negativa siffror med största sannolikhet kommer att vända. Polisen är i ständig förändring och situationen kan förändras mycket på kort tid.
– Allting tyder på att det kärva läget vi upplever i dag kommer att vända mot det bättre. De som nu påbörjar sin treåriga utbildning kommer antagligen att uppleva en helt ny situation på arbetsmarknaden när de blir klara, säger Nylund.
En färsk polis kan ha det lite lättare om man är beredd att flytta efter jobbet och anpassa sig till visstidsanställningar. Själv lyfter Nylund fram goda språkkunskaper som en klar styrka i arbetssökningsprocessen.
– Det stämmer att en bred språkkunskap kan vara nyttig när man söker jobb. Vill man arbeta i till exempel Raseborg eller på orter i Östnyland så borde man nog behärska både finska och svenska.
Mitt i utbildningen
Vad tänker då blivande poliser på polisyrkeshögskolan i Tammerfors om framtiden? Ekenäsborna Niko Gustafsson och Knut Westerlund berättar om sina rädslor och förväntningar.
Till att börja med påpekar Gustafsson att framtiden är väldigt svår att förutspå, om än bara några år i sänder.
– Trots att läget nu inte är det bästa kan situationen se helt annorlunda ut när jag blir klar i början av 2015. Det är mycket på gång både vad gäller både lagstiftning och polisutbildningen, säger Gustafsson.
Westerlund, som påbörjade sin utbildning i fjol, är osäker på om situationen kan förändras på kort sikt.
– Läget ser dystert ut, men det gäller ju så gott som alla branscher, säger han.
Westerlund tror ändå inte att nyutbildade poliser är chanslösa. Precis som sin utbildare kommissarie Nylund lyfter han fram starka språkkunskaper en fördel när man söker jobb.
– Att kunna jobba på båda språken är en stor fördel. Det finns distrikt där man verkligen behöver behärska svenska, själv har jag exempelvis en praktik i Vasa inplanerad, berättar Westerlund.
Polisyrket är utan tvekan det både Gustafsson och Westerlund siktar på. Bägge kan tänka sig flytta efter jobb, utbildningen som sådan har trots allt lockat Ekenäsborna ända till Tammerfors.
Men om inga lediga tjänster dyker upp, vad gör ni då?
– Jag har alltid drömt om att bli polis. Nappar det inte direkt så skulle jag studera något annat en tid, konstaterar Gustafsson.
Westerlund låter sig inte stressas av den potentiellt övermättade marknaden.
– Hittar man inte jobb direkt får man vidareutbilda sig på annat håll. Som färdig elmontör har jag väl alltid en nödlösning att ta till, men jag kunde också börja studera till exempel statskunskap, säger han.