50 år av eleganta ekiperingar
I början av 1964 startade Suoma Hasselberg beklädnadsaffären Ekipering S. Hasselberg på Torngatan 3. Många arbetskrävande år och betydande utmärkelser senare firar butiken 50-årsjubileum.
Raseborg Skyltfönstren pryds av kostymer och klänningar från olika tidsperioder. Den charmerande, gula skylten med texten ”Ekipering S. Hasselberg Vaatetus” pryder ingången till affären. Skylten är densamma som hängdes upp vid ingången då butiken öppnade år 1964. Allt var kanske inte bättre förr, men bland annat kvalitetskläder och tjusiga skyltar kan mycket väl ha varit det.
Det verkar Viveka Lindholm, Hasselbergs dotter, och Carita Randström hålla med om. Det är i huvudsak de två som jobbar i butiken, ibland med hjälp av en inhoppare. Då företaget var som störst arbetade hela sex personer i butiken.
Lindholm understryker att den nu pensionerade Suoma Hasselberg, kvinnan som grundade företaget, jobbade ännu vid 87 års ålder och förtjänar stort erkännande för butikens framgång.
– Suoma kommer nog att vara här på måndag då vi firar 50-års jubileum, säger Lindholm.
Ett livsarbete
På ett litet bord står en pokal, ett pris som tilldelats Suoma Hasselberg för ett betydande livsverk inom beklädnadsbranschen. Också Lindholm har varit med på ett hörn: ända sedan Ekipering S. Hasselberg öppnade sina butiker i Ekenäs och Hangö år 1964 har hon jobbat för företaget.
– Har det verkligen gått 50 år redan? Man börjar väl vara gammal om man jobbat med något i 50 år.
Damerna sneglar på varandra och brister ut i ett ungdomligt skratt.
Mycket har förändrats, även inom beklädnadsbranschen; kjollängder, kostymtyper, kvaliteten på kläder. Inte ens modelldockorna är sig lika.
– Vi föredrar att inte använda så många modelldockor. Tidigare var dockorna åtminstone mer naturliga, de hade mer form, säger Randström.
Klädernas kvalitet har också förändrats under årens gång.
– Naturligtvis finns det kläder av hög kvalitet också i dag. Det känns ändå som om kvaliteten var ännu viktigare förr i tiden. Man tillverkade kläder som verkligen var bra, säger Lindholm och visar upp en klatschig klänning av äldre modell.
Minnesvärda episoder
Under sina femtio år i beklädnadsbranschen har Viveka Lindholm upplevt ett och annat. Hon minns speciella möten med kunderna, 40-årsjubileet, och det oväntade äventyret som började med ett telefonsamtal en söndagsmorgon 1966.
– Jag vaknade till en ringande telefon klockan fem på en söndag. Den behärskade mansrösten bad om hjälp, hans båt hade kantrat i Ekenäs vatten. Jag trodde ju att han hade ringt fel, minns Lindholm.
Det visade sig att mannen trots allt hade kommit rätt. Båten var i själva verket inte problemet. Mannen som väckt den unge Lindholm hade varit på väg till Hangö med två vänner, herrarna skulle nämligen spela bridge. I och med båtolyckan hade de tre männen blivit genomblöta. Inte kunde man dyka upp i Hangö och spela bridge om man var genomblöt, hade männen förklarat. De behövde få tag på fina, torra kläder innan de fortsatte sin färd i sydvästlig riktning.
– Jag cyklade ner till butiken och såg till att herrarna fick vad de behövde. Allt kunde vi åtgärda förutom de våta skorna. Efteråt fick jag skäll av föräldrarna, inte skulle en ung kvinna rycka ut för att hjälpa okänt folk så tidigt på en söndag, berättar Lindholm med ett skratt.
Firar med kaffe och tårta
På måndag firar Ekipering S. Hasselberg 50 år i beklädnadsbranschen. I firandet deltar vid sidan om Lindholm och Randström även butikens trogna kunder och grundaren Suoma Hasselberg själv. En gemytlig fest är vad damerna förväntar sig.
– Vi firar som vanligt med kaffe och tårta. Jag behöver inte sälja så mycket heller, främst vill jag kunna umgås med människorna, säger Lindholm.
– Alltså blir det väl jag som får sälja saker, flikar Randström skämtsamt in.
Hur det blir med försäljningen av finkläder på Torngatan 3 i fortsättningen är oklart. Lindholm konstaterar att en tredje generation av Hasselberg knappast kommer att ta över företaget. Trots att verksamheten sakta lider mot sitt slut verkar både Lindholm och Randström vara tillfreds.
– Allting har sin tid, säger Viveka Lindholm med milt ett leende.