Skogsägarna får fler val
Skogsbruket ska bli mer flexibelt genom en rad lagändringar. Rådgivningen blir allt viktigare.
Vid årsskiftet skedde en rad förändringar i de regler som styr vården av skogen. För skogsägaren ökar valmöjligheterna både när det gäller odling och avverkning.
Skogslagen är viktig i sammanhanget och det är framför allt i den som stora ändringar gjorts.
Odling av skog i olika åldrar blir möjlig och skogsägaren får fler möjligheter till val av trädslag vid förnyelsen av skog.
Kalhyggesfritt skogsbruk tillåts, vilket är en stor förändring. I praktiken handlar det om att skogen kan avverkas genom fällning av enskilda träd eller på riktigt små arealer, så kallad plockhuggning. Sådan har även varit möjlig hittills genom speciallov, men kalavverkning och gallring har varit de gängse metoderna.
En annan viktig förändring är att gränserna slopas för hur gamla och grova träden ska vara innan de fälls.
– Det är skogsägaren som avgör när skogen ska avverkas, säger Greger Erikslund som är ledande föredragande inom Finlands skogscentral, en rådgivnings- och övervakningsmyndighet som lyder under Jord- och skogsbruksministeriet.
Rekreation
Erikslund säger att det funnits ett klart behov av att se över paragraferna som styr skogsbruket.
Allt fler skogsägare är intresserade av att använda sina ägor för andra syften än ren virkesproduktion, till exempel rekreation och naturskydd. Samtidigt finns det skogsägare som vill ha högre avkastning från sin skog.
Lars Ekman som är skogsrådgivare inom skogscentralen konstaterar att man inom principerna för hållbart skogsbruk kunde utvidga uttaget ur skogen. Han säger att tillväxten i de finländska skogarna rör sig kring 100 miljoner kubikmeter per år, medan den totala avverkningen ligger på 60 miljoner kubikmeter.
Ändå är det svårt att sia ifall det nu kommer att börja fällas mera träd än tidigare, säger han.
Visserligen kan det finnas skogsägare som är i stort behov av pengar och som nu ser en chans att förvandla träden till slantar. Det finns också skogsägare som inte tyckt om kalhuggningsmetoden, men som nu kunde tänka sig avverkning då plockhuggningen blir tillåten, säger Ekman.
Samtidigt finns det andra faktorer som skogsägarna borde ta i beaktande.
– Den som avverkar för ung skog får sämre lönsamhet i sitt skogsbruk.
Plockhuggningen är heller inte alltid så idealisk som en del föreställer sig, säger Ekman. Dels gäller det att hitta entreprenörer som är villiga att ta sig an den här typen av avverkning, dels ska man räkna med att avverkningen kan lämna fula spår efter sig i terrängen.
Mikael Kopra som är skogskundsansvarig på UPM-Kymmene avfärdar inte kategoriskt plockhuggningen som ointressant ur uppköparens synvinkel, men konstaterar att skogsägaren ska räkna med ett betydligt lägre virkespris för en sådan entreprenad än för en kalhuggning där maskinerna kan användas mer effektivt.
Raseborgs skogsbruksingenjör Carl-Johan Jansson har också svårt att se någon större ekonomisk vinning i plockhuggningen, som staden använt sig av bland annat i sina friluftsområden.
Rådgivning
Det är under Janssons ledning vi tagit oss ut i stadens skog i Västerby i Ekenäs för att dryfta de nya skogslagarna. Rådgivning är det ord som med jämna mellanrum flyger genom luften.
Skogens yrkesmän vill betona vikten av information nu när valmöjligheterna blivit fler för skogsägarna.
Vad och var lönar det sig att fälla? Vilken avverkningsmetod är den lämpligaste? Har träden rötskada? Det är många frågor skogsägaren ställs inför.
– Fackmannens ansvar ökar, konstaterar Greger Erikslund.
– Rådgivningen är A och O, fastslår Stefan Borgman, utvecklingschef inom Skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret.
Borgman intygar att skogsägarnas organisation i stort är nöjd med de nya lagarna, bland annat för att de klargör spelreglerna i skogen. Särdeles förtjust är Borgman ändå inte över att antalet livsmiljöer i skogen som måste bevaras blivit fler i den nya lagen.
Mångfalden gynnas
Tiden för vilken man ska lämna in en anmälning om avverkning (anmälan krävs inte för husbehovsavverkning) har förkortats från 14 till 10 dagar. Det ger lagövervakarna en stramare tidtabell att arbeta enligt, säger Greger Erikslund.
Mest berömmer han ändå de nya bestämmelserna.
– Lagstiftningen har blivit tydligare och det förbättrar rättsskyddet.
– Principen för hållbart skogsbruk bibehålls och mångfalden i skogen gynnas.
-
Flera nya och förändrade lagar kring skogen började gälla vid årsskiftet.
De största förändringarna i skogslagen handlar om att man tillåter odling av skog i olika åldrar, slopar gränserna för trädens ålder och grovlek när det gäller avverkning samt ger fler möjligheter till val av trädslag vid förnyelse av skog. - Fällning av enskilda träd eller mindre bestånd – plockhuggning – har tidigare krävt speciallov men blir nu möjlig som avverkningsmetod. Hittills har kalhuggning varit det vanliga. De särskilt viktiga livsmiljöerna som måste bevaras blir fler än förr.
- Reformen gäller också skogsskadelagen, som ersätter lagen om bekämpning av insekt- och svampskador, samt lagen om skogsvårdsföreningar. Ändringar i den senare innebär att föreningarna mistar sin rätt till skogsvårdsavgift.
- Ytterligare omfattas lagen om införsel av timmer på marknaden och lagen om mätning av virke, som båda är nya. Virkesmätningslagen trädde i kraft redan i somras men hade för energivirkets del en övergångstid till årsskiftet.