Tveksamt med tvåspråkighet
Möjligheterna till en tvåspråkig skolmodell diskuteras livligt, men åsikterna om dess konsekvenser går isär. I Västnyland förhåller man sig avvaktande till tanken om en genuint tvåspråkig modell.
Debatten om huruvida tvåspråkiga skolor är framtidens framgångsformel eller det svenska språkets undergång har rasat i flera år. Tankesmedjan Magmas rapport om tvåspråkiga skolor, publicerad i april 2013, livade återigen upp diskussionen.
En del menar att tvåspråkiga skolor skulle leda till att spänningarna mellan språkgrupperna suddas ut och att tvåspråkig undervisning utvecklar elevens kognitiva förmåga. Andra säger att den tvåspråkiga skolan skulle bli den sista spiken i kistan för svenskans ställning i Finland.
Renodlat tvåspråkiga skolor finns inte i dagens Finland. Precis som på nationellt plan går åsikterna om en tvåspråkig skolmodell isär också i Västnyland där tvivel verkar vara den vanliga attityden.
– Jag tror att människan behöver utveckla starka kunskaper i ett språk, ett modersmål. Övriga språk kommer där till. Risken med en tvåspråkig lösning är att barnet inte får utveckla sitt modersmål tillräckligt. En sådan utveckling vinner ingetdera av våra inhemska språk på, säger rektorn för Mustion koulu Tuomo Kuusisto, men understryker att samlokalisering av skolor med olika språk nog kan vara en fungerande modell.
Kortsikt och långsikt
Samlokaliseringen av mindre skolor är aktuell i Västnyland, bland annat kan det stå på agendan för Svartås skolor under de kommande åren. I Lappvik har man över sju års positiva erfarenheter av hur den svenska skolan fungerar i samma byggnad som den finska. Samlokalisering är dock långt ifrån tvåspråkighet. Rektorn för Lappviks lågstadier Hannu Larinen ser ändå en eventuell framtida tvåspråkig skolmodell som en möjlighet.
– Jag tror att man måste börja från samlokalisering och ett djupare samarbete över språkgränsen, säger Larinen.
Han understryker ändå att spänningarna mellan språkgrupperna måste överbryggas. Anpassningen är inte snabb.
– Genom en tätare samvaro och samarbete kan finsktalande och svensktalande barn lära känna varandras verkligheter på djupet. I det långa loppet tror jag att tvåspråkiga skolor kan bli verklighet och ha verkligt positiva följder, säger Larinen.
Alternativ i bästa fall
Bildningsdirektören för Raseborg, Robert Nyman, ställer sig ambivalent till tanken om tvåspråkiga skolor. Han understryker att en tvåspråkig modell ingalunda kan fungera som en sparåtgärd.
– Man kan inte efterlysa tvåspråkighet i skolorna och tro att det är en ekonomisk lösning. För att systemet skall fungera måste man vara beredd att satsa pengar på det, konstaterar Nyman.
Tvåspråkiga skolor skulle enligt Nyman heller inte kunna ersätta redan existerande svenskspråkiga och finskspråkiga skolor. Ifall en tvåspråkig skolmodell en dag ser dagens ljus skulle den enbart finnas där som ett alternativ.
– En tvåspråkig skola skulle inte få bli en ersättande skolmodell. Genom ekonomiska satsningar kunde den högst fungera som ett alternativ, säger Nyman.