Räddningsverket behöver mera personal för nya sjuktransporter
Inte färre än 56 nya befattningar eller tjänster behövs för att Västra Nylands räddningsverk från och med början av år 2015 i samarbete med VNS skall kunna ta över den s.k. prehospitala akutsjukvården – sjuktransporterna – i Hangö, Raseborg och Ingå.
- Enligt förslaget till avtal, blir totalantalet ambulanser sju, mot de åtta VNS i dag har tillgång till.
- De enheter som dels är rustade för insatser på den mera krävande vårdnivån och dels står i omedelbar, ständig beredskap blir flera än i dag.
- Av dessa fem stationeras en i Hangö, två i Ekenäs, en i Karis och en i Ingå.
- Tills vidare är det inte klart var de två ambulanser på grundnivå, som finns att tillgå dagtid, kommer att placeras
Räddningsverksdirektionen beslöt i torsdags föreslå för stadsstyrelsen i Esbo att tjänsterna eller befattningarna inrättas i vår, så att den avtalsenliga verksamheten kan komma i gång från början av år 2015.
Direktionen beslöt vidare att ingå ett tvåårigt avtal, med option för åren 2018 och 2019, om den prehospitala akutsjukvården med Västra Nylands sjukvårdsområde.
Det beslutet kom till efter att VNS-nämnden samma dag kompletterat ett tidigare beslut i frågan. Nämnden beslöt nu förslå för sjukvårdsdistriktets styrelse, att den ambulans som finns i Ingå skall vara i omedelbar beredskap dygnet runt.
Beredskapen nattetid i Ingå uppskattas kosta 250 000 till 300 000 euro per år, men kan motiveras med rättviseskäl, ansåg nämnden.
Sju ambulanser
I slutet av november beslöt nämnden föreslå för HNS-styrelsen att ett avtal med räddningsverket görs upp, och att antalet enheter – ambulanser – skall vara fyra plus två.
Med andra ord fyra ambulanser som i Hangö och Raseborg står i omedelbar, ständig beredskap plus två ambulanser som är gemensamma för alla tre VNS-kommuner och som står i omedelbar beredskap vardagar mellan klockan 7 och 19.
Till Ingå-ambulansens beredskapstider ville man ännu inte då ta ställning.
Däremot framhölls i beredningstextens bakgrundsdel att icke brådskande patientförflyttningar mellan hälsovårdsinrättningar inom kommunerna med fördel borde skötas av samma aktör, trots att de inte ingår i den prehospitala akutsjukvården. Detta för att man skall kunna utnyttja enheterna så effektivt som möjligt och uppnå maximala synergieffekter.
Egen personal
Någon lösning som bygger på att man tar underleverantörer – existerande sjuktransportföretag – till hjälp för att klara av sina nya åligganden, har inte diskuterats inom räddningsverket, konstaterar räddningschef Veli-Pekka Ihamäki.
Utgångsläget är att jobbet skall skötas med egen personal.
Erfarenhet saknas inte, i Esbo samt Grankulla och Kyrkslätt sköter räddningsverket redan den prehospitala akutsjukvården i samarbete med Jorvs sjukhus.
Det uppdraget innebär årskostnader i storleksordningen 3,5 miljoner euro för sjukvårdsområdet där.
Inte vinstdrivande
Ungefär lika mycket eller 3,3-3,5 miljoner euro har sjuktransporterna i räddningsverkets regi beräknats komma att kosta VNS – efter att FPA stått för sin andel.
Meningen är inte att verksamheten skall gå på vinst, fakturerar räddningsverket för mycket, blir det aktuellt med återbäring.
I verkets perspektiv, handlar det om en fördubbling av volymen i sjuktransporterna.
Men det innebär inte att räddningsverksamhetens resurser skulle naggas i kanten, är Ihamäki mån om att framhålla.
Allt går visserligen via samma budget. Men där hålls de olika verksamheterna åtskilda, så att de inte kommer åt att belasta varandras ekonomi.