Reform minskar statsandelar i regionens kommuner
De västnyländska kommunerna hör inte till de stora förlorarna i statsandelsreformen. Men minus 1,5 miljoner årligen för Raseborg och minus 0,5 miljoner för Hangö är kännbara summor.
Också några plustecken kan noteras för Västnylands del, nämligen för Kyrkslätt och Sjundeå. Men beloppen är inte i miljonklassen.
För Raseborgs del är minuset däremot 1,5 miljoner vilket per invånare betyder minus 54 euro per år.
För Hangös del är minskningen större per invånare, nämligen minus 60 euro per år, vilket ger ett utslag på minus en halv miljon årligen i kommunkassan.
– Vi var beredda på minustecken och kan konstatera att förslaget för vår del inte är en katastrof – åtminstone inte när man jämför med kommuner som förlorar upp till 200 euro per invånare, säger stadskamreren Thomas Karlsson i Raseborg.
Eftersom det handlar om pengar på årlig nivå blir det ändå en kännbar förlust, medger han.
De summor som räknats ut bygger på ett förslag som kan förändras. Kommunerna ska ge sina utlåtanden och därefter ger utredaren Aimo Miettinen sitt slutliga förslag.
Regeringens mål är att reformen träder i kraft år 2015 med en övergångsperiod på fem år.
Staten ger, staten tar
Nyligen fick både Raseborg och Hangö extra statsbidrag på 1,5 miljoner och 830 000 euro, men de är behovsprövade statsstöd som kommunerna kan söka om.
Summorna ska alltså inte förväxlas med de minus som aviseras som en följd av statsandelsreformen. Det invecklade statsandelssystemet bygger på olika slags kriterier och syftar till en utjämning mellan rika och fattiga kommuner. Den vackra tanken är att alla invånare i landet ska få jämbördig service.
– Man har velat minska på kriterierna och göra systemet mera genomskinligt. Det är svårt att i det här skedet säga om förändringarna av kriterierna är lyckade eller inte. Nästa vecka ska vi få mera information om innehållet, säger Karlsson.
Stora städer får mera
Han noterar att uträkningarna som bygger på det föreliggande förslaget ger stora städer – undantaget Åbo – mera statsandelar medan till exempel skärgårdskommuner som Pargas och Kimitoön förlorar en hel del.
Kriterier som påverkar resultatet är bland annat hur sjuka eller friska invånarna är.
De koefficienter och sjukdomsuppgifter som används vid beräknandet av statsandelarna baserar sig på THL:s (Institutet för hälsa och välfärd) och VATT:s (Statens ekonomiska forskningscentral) utredningar.
Enligt justitieminisiter Anna-Maija Henriksson har SFP lyckats få ändringar i kriterierna för tvåspråkighet och för skärgård, vilket borde innebära att andelarna för dessa delar av utjämningen inte minskar. De borde inte heller vara orsaken till att bland andra Kimitoön och Pargas förlorar mycket på reformen.