"Jag blir negativ och gråtig"
Hon har vant sig vid att ha det kärvt, men när hon fick besked om restskatt att betala tillbaka knäade hon. – Det var en dålig julklapp.
– Det blev extra dåligt nu, och jag sökte om utkomststöd men har fått vänta. Ansökan är inlämnad men jag har inte hört något ännu. De här tiderna av väntan gör ofta att saker blir ännu värre.
Det säger en medelålders kvinna som fått ett köpkort av diakonin i Karis. Hon har för egen del inget emot att öppet tala om sin situation, men med tanke på anhöriga vill hon inte uppträda med ansikte och namn.
Just nu är det extra kärvt. Hon hade inte räknat med att behöva betala tillbaka skatt då inkomsten består av arbetslöshetsbidrag.
Raterna måste hur som helst betalas. Och utkomststödet hon hoppas på låter vänta på sig.
– Under väntetider kan det ofta bli värre. Man kanske lånar av någon bekant och sen när pengarna kommer går de till att betala tillbaka. Med privata lån känns det extra viktigt att betala dem genast när det går. Men det blir en ond cirkel.
Spänning
Oron över ekonomin leder till ett slags spänning och oro i kroppen.
– Jag blir negativ och gråtig, tyvärr. Till sist blir det så att jag gråter för ingenting.
Julen knackar på dörren. Till barnbarnen har hon skaffat små gåvor redan tidigare och barnen vet att inte vänta sig något i materiell väg. Men julmat skulle hon gärna bjuda sonen med familj på.
– I fjol var han inte här över julen så då spelade det ingen roll att jag inte hade så mycket. Nu känns det sämre.
Vill inte visa
När hon blir bjuden på kaffe med tilltugg säger hon ofta: "Det blir bra med svart kaffe, tack!". Hon tar inget kaffebröd för hon vill inte att man ska tro att hon är hungrig.
Man gör mycket för att inte blotta sig, förklarar hon.
Detta har kommit fram också i diskussioner med andra i samma situation. Kamratstödet är viktigt.