Ny lag ska ge små producenter bättre chanser
Syftet med en totalreform av upphandlingslagen är att små företag ska få lättare att delta, men också ökad hänsyn till sysselsättning och sociala aspekter.
Jobbet med att förnya den nuvarande upphandlingslagen har påbörjats. Målet är dels att förenkla upphandlingsförfarandet, dels att sysselsättning, hälsa och sociala aspekter bättre ska beaktas vid upphandling.
Ett viktigt mål är också att förbättra små och medelstora företags möjligheter att delta när kommunerna ber in anbud. De nationella tröskelvärdena ska också ses över.
Bakom förnyelsen ligger EU:s direktiv om offentlig upphandling som kommer att antas i början av år 2014.
Dröjer ett tag
Upphandlingschefen Satu Wigren i Raseborg uppskattar att det går till år 2016 innan den nya lagen är godkänd i vårt land.
Efter att arbetsgrupperna, som arbets- och näringsministeriet tillsatt, har lagt fram sina förslag, ska de beredas till lagar och behandlas i regering och riksdag.
Genom åren har det funnits ett ganska stort missnöje med upphandlingsförfarandet. Wigren betvivlar att en ny lag gör alla nöjda.
– Man kan inte skriva regler så att allting blir perfekt, säger också upphandlingsdirektionens ordförande Mikael Borgman i Raseborg.
Han påpekar att det trots alla regler är människor som gör bedömningarna – och alla kan göra fel.
– Systemet utvecklas hela tiden. Vi som suttit i upphandlingsdirektionen har nu fem års erfarenhet och någonting tror jag vi lärt oss.
Större flexibilitet
Det knepiga är att samma upphandlingslag ska kunna tillämpas på stora uppköp som kärnkraftverk och små affärer som lite spik, säger Borgman.
Den nya lagen ska i varje fall bli mera flexibel, vilket är en förbättring.
Enligt Borgman har kritiken mot upphandlingslagen mest handlat om att man upplever den som långt ifrån verkligheten.
– Det är samma problem som med skattelagstiftningen. Samma lagar gäller för UPM och Nokia som för små bolag. EU-direktiven utgår från stora projekt, men samma regler ska anpassas till våra små förhållanden. Vissa procedurer kan verka absurda.
Etisk hänsyn
Borgman nämner också etisk upphandling som redan i någon mån tillämpats i Esbo.
– Det är svårt för att det är så abstrakt, men det kan innebära att man kan undvika entreprenörer som använder sig av skatteparadis. Eller barnarbetskraft.
I förändringarna ingår också mera kvalitetsgrunder, där en faktor som spelar in är bedömningen av priset över en längre tid.
Någonting som är billigast vid inköp kan visa sig bli dyrast i längden. Borgman tar planeringstjänster som exempel.
– Att välja de billigaste planeringstjänsterna kan visa sig dyrt. Om planeringen inte är väl gjord kan själva projektet bli mycket dyrare.
Det ska också bli möjligt att använda tidigare erfarenheter som kriterium vid upphandling.
– Om man har dåliga erfarenheter av en entreprenör ska man inte behöva välja hans anbud fast det är billigast.
Inom vården
Det finns också ett massivt missnöje med upphandling av social- och hälsovård, inte minst då klienter tvingats flytta mot sin vilja och otryggheten inom vården ökat.
Satu Wigren påpekar att Finland valde att tillämpa upphandlingen inom social- och hälsovården tidigare än andra länder. Det är först i den förnyade lagen detta blir lagstadgat inom EU.
– Hittills har vi varit stramare än Bryssel.
I EU-direktivet är tröskelvärdet inom social- och hälsovården 750 000, vilket är betydligt högre än nationella 100 000 euro. En höjning är att vänta också hos oss. Det ger i så fall mera spelrum ifråga om mindre omfattande hälsotjänster.
– Men inom vården är 750 000 inte så mycket då man upphandlar service för många år.
Politiska vägval
Wigren konstaterar också att upphandlingen i sig inte är politisk, men den föregås av politiska vägval.
Till exempel är det ett politiskt val om kommunen ska ha boendevård i egen regi eller om man köper den.
Boende- och vårdtjänster kan också ges i fastigheter som kommunerna själva äger och endast verksamheten upphandlas. Då behöver ingen flytta när en avtalsperiod har gått ut, påpekar hon.
Meningen är att upphandlandet ska bli enklare och mindre byråkratiskt. Alla som lämnar in anbud ska inte längre behöva lämna in skatte-, närings-, och andra intyg. Det räcker med att det vinnande företaget redovisar att alla papper är i skick.
Enbart elektroniskt
Hela proceduren ska bli elektronisk. Anbud på papper kommer i framtiden inte att godkännas, men en övergångsperiod från att nya lagen träder i kraft aviseras.
– Det är inte helt säkert att alla upplever detta som en förbättring. En del företagare är inte så bra på elektroniska system, konstaterar Wigren.
Stora upphandlingshelheter ska delas upp i mindre delar.
– Hittills har det varit förbjudet. Nu ska man i stället ha en god motivering om upphandlingen inte delas upp.
Tänka på användaren
Andra förändringar som förutspås är att sysselsättning och sociala aspekter ska beaktas mera. Det ska också fästas större vikt vid användaren i slutändan av processen.
– Det kan betyda till exempel att man tar hänsyn till om tjänsterna är hindersfria.
Inte heller enligt den nya upphandlingslagen ser det ut att bli möjligt att säga att man vill köpa lokalt.
– Men man kan fundera ut kriterier som gör det lättare för lokala företag att delta. Reglerna får inte diskriminera företag från andra orter, men till exempel i fråga om livsmedel kan man kräva att de ska vara färska .
- Upphandlingar bör delas. Om upphandlingarna inte delas bör goda motiveringar framföras.
- Kvalitet, sysselsättning, sociala och etiska grunder ska kunna beaktas i högre grad än nu.
- Tröskelvärden ses över.
- Livscykelkostnader ska beaktas i stället för billigaste anskaffningspris.
- Upphandlingen blir helt elektronisk.
- Endast den som vinner anbudstävlingen behöver förevisa alla intyg.