Slambilarna rullar som förut
– Jag är glad och lättad. Framtiden känns tryggare, säger företagaren Fredrik Rehn om avfallsnämndens beslut att inte centralisera slamtransporter.
– Vårt företag är för litet för att tävla. Vi kan inte köra vissa år och sedan inte vara med i tre år.
Det här säger Fredrik Rehn på Rehn F&P kb. Företaget hör de cirka 30 företag som kör slam i Västnyland, på det område som Västra Nylands avfallsnämnd bestämmer om.
Den senaste tiden har diskussionen om slamtransporternas framtid böljat av och an. Avfallsnämnden har övervägt att centralisera transporterna och köpa dem via upphandling. Hittills har fastighetsägare själva kunnat välja vem som kommer och tömmer deras slambrunnar.
På nämndens senaste möte röstade de förtroendevalda om slamtransporter. Resultatet blev att det nuvarande systemet fortsätter (se faktaruta).
Fredrik Rehn är lättad. Om transporterna konkurrensutsätts har små företag som hans svårt att hävda sig mot de stora bolagen. Dessa har en större maskinpark och kan till exempel sätta in tre bilar på ett område för en viss tid.
– Ska jag gå till banken och be om lån till tre bilar, men kan betala bara i tre år? frågar Rehn.
Kan rivas upp
Argumentet att upphandlingen kan delas upp så att man ger anbud på små områden ger han inte mycket för. Det är svårt och osäkert att veta vilket område man ska ge anbud på.
Fredrik Rehn påpekar att avfallsnämndens beslut kan rivas upp, om tömningarna inte sker såsom lagen kräver.
Ingen vet med säkerhet hur många slambrunnar det finns i regionen. Det är en orsak till att avfallsnämnden velat centralisera tömningarna. Det skulle vara ett sätt att få mera kontroll över att fastighetsägarna sköter sin slambrunn och inte låter den svämma över.
Ett annat sätt kunde vara att låta transportföretagen rapportera om sin verksamhet till en ansvarig myndighet.
Rehn kan inte uttala sig om alla fastigheter i regionen, enbart i Raseborg finns ett halvt dussin företag som tömmer brunnar. Men hans kunder sköter sig bra.
– Glömska kan förstås spela in. Vi försöker träffa avtal så att vi kommer två, tre eller fyra gånger per år.
Svår terräng
Chaufför Berndt Nordström på Rehn F&P har också följt med frågan om slamtransporter. Han kör tankbil för 35:e året och känner trakten som sin egen byxficka. Det måste man för att hitta ända fram till slambrunnens lock.
– Snö är rena rama mardrömmen.
Den här förmiddagen rattar Nordström en bil på 14 ton mot Snappertuna. Men hans dag startade redan vid sextiden.
– Jag skulle till ett ställe där man måste backa över gräslindan och tänkte utnyttja kölden.
Nordström undrar hur konkurrensutsättning skulle fungera i Västnyland där vägförhållandena varierar mycket.
– Raseborg och Ingå har svår terräng. Jämför den med Hangö. Där är det helt platt och bara sand.
Nordström kastar en blick på instrumentbrädan och konstaterar att bilen förbrukar 51 liter bränsle på 100 kilometer.
– Inte åker vi runt i onödan.
Under hans tid som chaufför har tankbilarna vuxit. För 35 år sedan rymde tanken sex kubikmeter, nu kan han ta 14 kubikmeter slam på en köra. Antalet tömningar på landsbygden har ökat medan de minskar ju närmare man kommer stadsområden.
En annan sak som ändrat är språket. För talade man om latrintransport, nu heter det slam.
– En försköning av skit, säger Nordström och småskrattar.
Faktum är att slamtömningen inte luktar särskilt mycket. Brunnslocket åker av, slangen åker i och efter några minuter har två–tre kubikmeter slam åkt in i tankbilen.
Gammalt slam ruttnar
Det finns bestämmelser om hur ofta en tank måste tömmas. I Västnyland har avfallsnämnden slagit fast att slambrunnar måste tömmas minst var sjätte månad i fastigheter där folk bor året om och minst en gång om året i fritidsbostäder.
- Det finns uppskattningsvis cirka 33 000 fastigheter på glesbygden i de sju kommunerna Hangö, Raseborg, Ingå, Lojo, Högfors, Sjundeå och Vichtis.
-
Största delen är fritidsbostäder.
Fastighetsägarna ansvarar själva för att deras slambrunnar eller slamavskiljare töms. - Västra Nylands avfallsnämnd har utrett om kommunerna borde konkurrensutsätta och centralisera slamtransporterna.
- På nämndens senaste möte föreslog beredningen centralisering. Medlemmen Antero Honkasalo, Sjundeå, kom med motförslaget att fortsätta som förut. I omröstningen vann hans förslag med rösterna 5–3.
-
För centralisering röstade Jarmo Aho, Lojo, Seija Kannelsuo-Mäntynen (ordf.), Raseborg och Sikke Leinikki, Vichtis. De övriga stödde det nuvarande systemet (Honkasalo, Bjarne Roth, Hangö, Lahja Stenberg, Högfors, Merja Laaksonen, Sjundeå, Eva Roos, Vichtis).