En resa för den djärva turisten
Efter 1,5 år på resande fot i länder som de flesta bara hör nämnas i nyheterna är Ekenäsbon Oskar Schöldström hemma igen.
På sina 26 år har Oskar Schöldström hunnit besöka 49 länder. Impuls till den nyss avslutade långturen i Mellanöstern och Asien gav resan med den Transmongoliska järnvägen han gjorde som 20-åring.
– Då bestämde jag mig för att åka hem och studera färdigt och sedan ge mig ut och resa igen.
Och rest - det har han gjort med besked. Med besök på platser som Afghanistan, Yemen, Pakistan och norra Irak låter hans val av resmål inte direkt som något för den bortklemade charterturisten. I Israel befann han sig mitt under Gazakriget.
Att det skulle vara farligt eller kräva mod att besöka de platser han gjort tycker han ändå inte.
– Allt är relativt. Det är betydligt vanligare att dö i trafiken än att det händer något annat. Risken för att bli bestulen är större i Helsingfors än där
Aldrig mer Egypten
Mellanöstern med sina muslimska länder är som Oskar Schöldström upplevde det en trevlig och trygg plats att resa i.
– Man respekterar sina gäster, människor är öppna och vänliga.
Helt lättframkomligt är det alla gånger ändå inte. Yemen kan man inte åka till som enskild turist utan man är ständigt åtföljd av en guide. I Afghanistan var en överårig hippie den enda andra turisten han träffade på.
Då han i oktober tog sig över från Iran till Pakistan hade endast elva personer den månaden passerat gränsen. På hotellet i Quetta hade man inte haft en finländsk turist på tolv år.
– Där fick man inte gå ut ensam utan var ständigt eskorterad av polis.
Alla länder finns ändå kvar i positivt minne, med ett undantag.
– Egypten - dit åker jag aldrig mer. Tre timmar efter att jag hade anlänt försökte man råna mig.
Återuppbyggda Kabul var heller ingen trevlig stad.
– Det var mycket taggtråd och heroinanvändare. Ingen historia fanns kvar längre.
Lätt packning, låg budget
Längst tid, 7 månader, tillbringade han i Vietnam där han jobbade som programmerare för ett finländskt företag. Förutom resepengar gav det en behövlig andningspaus.
– Jag har märkt att fyra månader är så länge som jag orkar resa i ett sträck. Sedan blir man trött.
Några större motgångar bjöd resan inte på.
– Allting har alltid ordnat sig.
I Pakistan drabbades han visserligen av en parasit som han troligen fick i sig via vattnet.
– Jag dricker alltid kranvatten oberoende av var jag är. Det är enklast och billigast så.
Lätt packning och låg budget är det som gäller då han reser.
– Att klara sig på 30 dollar per dag var målet men på grund av alla flygresor blev snittet närmare 45 dollar per dag.
Smärtgräsen för övernattningar hade han lagt vid 10 dollar vilket gjorde att han ibland sov på gator och stränder.
– I Mellanöstern kan man sova på gatan i fred utan att någon stjäl ens väska. Gör man samma i Helsingfors är det antagligen någon som pissar på en.
Att lifta var ett annat sätt att få ner resekostnaderna.
– I Irak liftade jag nästan överallt, liksom i Japan och Sydkorea eftersom tågen där är så dyra.
Även om han själv tagit sig fram utan problem gissar han att det på vissa platser kan vara besvärligare för ensamma kvinnor att göra samma sak.
Till de eftergifter han själv gjorde hörde att gå med långbyxor i Iran och att trimma skägget inför inresan till Yemen.
Ny resa
VN intervjuade Oskar också då han sommaren 2013 nyss hade startat sin resa. När den här intervjun görs har Oskar varit hemma i knappt en vecka.
Ekenäs är sig likt tycker han.
– Det enda nya jag lagt märke till är elbilsstationerna.
Har du själv förändrats?
– Jag tror inte det. Kanske jag har blivit mer social och öppen för att prata med människor.
November låter kanske inte som den mest självklara tiden att återvända till Finland och Västnyland, men så är vistelsen också bara tillfällig. Den 10 januari sticker han i väg på nytt, den här gången till Sydamerika. Först ska han ändå fira jul med familjen, både dess gamla och nya medlemmar.
– Pappa var och hälsade på mig när jag var i Vietnam men min mamma har jag inte sett under hela den här tiden. Medan jag varit borta har min syster som bor i Oslo också fått barn.
Resan till Syd- och Centralamerika, som också ska inkludera Antarktis, har han tänkt ska bli tvåårig och varvas med programmerarjobb.
– Men vad som helst hinner hända.
Utställning
Många bloggar om sina reseupplevelser. Själv har han valt att fotografera och sätta ut bilderna på webben.
– Det hjälper mig att minnas plus att mina föräldrar inte behöver vara oroliga utan kan följa med min resa.
Bilderna planerar han ställa ut på Kronomagasinet i början av nästa år.
– Jag är ingen konstnär. Det handlar mer om att dela med sig av upplevelserna.