Visarna ställdes på vinter
I natt var det så dags igen. Klockan 4 vreds klockorna tillbaka från sommartid.
Efter över 30 år av klockvridande höst som vår börjar de flesta ha vanan inne. Det betyder inte att alla förlikat sig med systemet. På SFP:s partidag för ett par år sedan antogs en motion om att jobba för slopandet av sommartiden. Det har också ställts spörsmål i riksdagen och samlats in namn för medborgarinitiativ. På forskarhåll har tidsomställningarna kritiserats för att störa nattsömnen och påfresta hjärtat. Påståendet att besöken på hälsocentralen skulle öka i samband med omställningarna är ändå inget som kan bekräftas av chefsläkare Anne Pietinalho i Raseborg. Trots det hör hon till dem som gärna skulle slippa klockruljansen.
– Systemet är irriterande men inget man kan ändra på. Det är väl internationellt bestämt.
Märks inte hos energiverket
Då sommartid infördes var den främsta avsikten att spara energi. Frank Hoverfelt som är vd för Ekenäs Energi förstår tanken.
– Man vill styra den aktivaste delen av dygnet till den ljusare och varmare tiden, och på så sätt åtminstone jämna ut elförbrukningen. Eventuellt kan man också spara lite elektricitet på att det används lite mindre belysning. Jag har ändå svårt att tro att effekten är märkbar.
Under sommaren är det hursomhelst ljust i Finland under långa tider av dygnet, under vintern mörkt. Betydelsen kan vara större i Central- och Sydeuropa.
– Ofta är det ju som kallast tidigt på morgonen innan solen går upp, även i sydligare länder, och då är också elförbrukningen till uppvärmning som störst. Därför vill man kanske inte att dagens aktiviteter ska börja just då. För Ekenäs Energis del har flyttningen av klockan ingen praktisk betydelse, förbrukningen påverkas nog inte av det, säger Frank Hoverfelt.
Jobb för urmakaren
Förutom det inre urverket ska också fysiska klockor ställas om.
– Någon har sagt att vi omges av mer klockor än någonsin tidigare, men de har gått och gömt sig - i telefoner, bilar, ugnar, kaffekokare, säger Eric Roos, urmakare i fjärde generationen.
Många klockor ställer visserligen om sig automatiskt men många kräver fortfarande manuell behandling. Övergången till sommar- och vintertid brukar få det att gå flitigare i dörren till affären i Ekenäs.
– Ofta stannar till exempel batteriet när man ställer om klockan. Om batteriet är svagt orkar det inte komma i gång på nytt. Eller så drar man för hårt i klockan så att man blir med knoppen i handen, säger Roos.
Det finns också kunder som kan behöva hjälp med klockor som är invecklade att ställa om. Att en del av klockhandeln flyttat till nätet betyder att affären får serva klockor man inte själv har sålt.
– Vissa klockor träffar man bara två gånger om året. Vi har försökt se det positiva i utvecklingen. Desto fler klockor som säljs, desto mer arbete för urmakaren.
I en uraffär finns också en hel del egna klockor som tickar på. Stiger upp mitt i natten för den korrekta tidens skull gör man inte.
– Inte nu längre, man har blivit lite bekväm av sig. Klockorna vi har i fönstret brukar jag ställa om på söndag förmiddag, resten tar vi efter hand.
Även om de ger arbete sällar sig Eric Roos till dem som tycker att vi kunde skippa tidsomställandet och i stället gå in för permanent sommartid.
– Jag tycker det är tokigt att man stjäl en timme av den ljusa tiden av oss när det också annars är mörkt.
Inte av topprioritet
Sommartiden och dess omfattning baserar sig på ett EU-direktiv. Tanken med de gemensamma reglerna är bland annat att underlätta för transporterna.
– I princip kunde medlemsländerna kräva att samordningen frångås men jag har inte träffat ett medlemsland som skulle vilja ta den fajten, säger EU-parlamentariker Nils Torvalds.
Har de tidigare direktiven varit tidsbundna är det nuvarande direktivet i kraft tillsvidare, vilket enligt Torvalds också gör det tekniskt svårare för medlemsländerna att kräva en förändring.
Nyttan med sommartid kan diskuteras. För egen del tror Torvalds inte att omställningen är värd besväret.
– Men jag tror inte heller att något medlemsland kommer att sätta ner energi på att ändra på det. Man kan på goda grunder säga att det finns större europeiska problem att ägna sig åt.
Så du tror du att vi kommer att få leva vidare med det nuvarande systemet?
– Vi kommer sannolikt att få leva och också att dö med det.
Också förslaget att Finland skulle byta till samma tidszon om Sverige har lagts fram av bland annat forskare med motiveringen att det skulle ge ljusare vintermorgnar, medan ljuset sommartid ändå förslår.
Torvalds påpekar att de lokala tiderna är medlemsstaternas domän.
– EU har kompetensen att samordna men inte att besluta om enskilda länders tidszoner.