Resan startar allt oftare på nätet
Sommartider är semestertider. Tävlan om turisternas gunst sker i allt större utsträckning på nätet och i de sociala medierna.
Det var i hård konkurrens som Piela Parviainen i våras valdes till den tidsbundna anställningen som turistsekreterare i Raseborg. Hela 34 personer sökte jobbet som blev ledigt i och med att Kirsti Tamminen slutade.
För den tidigare Borgåbon har anställningen inneburit en flytt till Ekenäs. Moderskapsvikariatet vid Borgå stads turism- och marknadsföringsenhet med motsvarande arbetsuppgifter tog slut och det som också lockade att söka Raseborgstjänsten var att hon kände trakten sedan tidigare.
– Som barn bodde jag tio år i Karis.
Hon erkänner att återkomsten ändå varit lite av en kulturchock.
– Man ser inga människor någonstans. Därför är jag glad över att sommarsäsongen börjar. Det blir mer liv och rörelse.
Frågor om fisk och bär
Anställningen i Raseborg sträcker sig fram till årsskiftet, eventuellt finns det möjlighet till en förlängning efter det. Att framtiden är öppen och att ett snuttjobb kanske följs av ett annat tar hon med ro.
– Inom turism handlar det mycket om säsongjobb.
Till de egna arbetsuppgifterna hör bland annat marknadsföring och uppdatering av stadens turismsidor samt Facebooksida, Raseborg, with love. På Facebook pågår en tävling där deltagarna med ord och bild ska berätta varför man tycker om och vill besöka Raseborg. Vinnaren belönas med en veckoslutsresa värd 450 euro.
Ny för säsongen är chatten som öppnar sig då man går in på stadens turismsidor och där man i realtid kan ställa frågor och få svar. Chatten är ett pilotprojekt inom ramarna för TouNet-samarbetet där Raseborg medverkar som en av sju städer och där man funderat på hur framtidens infotjänster kommer att se ut.
Ställs det knepiga frågor på chatten?
– Massor! Största delen gäller inkvartering och stugor och ibland vill man ha mycket detaljerad info såsom exakt hur många kvadratmeter ett rum på inkvarteringen är. Det finns också de som vill veta var man kan plocka bär och när blåbären och hallonen mognar eller vilken typs fisk man kan fånga i en viss sjö. Många har också frågor om evenemang.
Lokalt en trend även inom turismen
Att kolla upp sina resmål på nätet och de sociala medierna är dagens melodi. En annan trend inom turismen är det som på engelska kallas "live as local" och där man som turist försöker snusa på lokalinvånarnas liv och leverne.
– Man vill till exempel hellre bo i en stuga eller i en lägenhet än på hotell. Speciellt utlänningar är också intresserade av att träffa lokalinvånare och trenden med lokala guider eller vänner som tar en till ställen dit man som vanlig turist kanske inte hittar annars skulle vara intressant att få hit, säger Piela Parviainen.
Stor sysselsättare
På turistbyrån i Raseborg hoppas man på en bra säsong. Att sätta upp några konkreta målsättningar och förväntningar vad gäller besökarmängder är ändå svårt eftersom de flesta turister inte lämnar några spår efter sig. En liten fingervisning om turismens storlek och betydelse för staden ger i varje fall siffrorna från 2011 enligt vilka turismen i Raseborg omsatte 58,1 miljoner euro och stod för en sysselsättning motsvarande 650 årsverken.
Av de turister som årligen besöker Raseborg uppskattas cirka 10 procent vara utlänningar. De flesta av dem är från Sverige och Ryssland och även om de ryska turisternas antal väntas minska vill man i Raseborg ändå gärna ha sin andel.
– Våra broschyrer finns vid gränsstationen i Vaalimaa som nästan alla ryska turister passerar och tillbringar en lång tid på.
Tillsammans med de andra städerna i TouNet-samarbetet försöker man också väcka de ryska turisternas intresse genom en viral video.
Exotiskt
Vad är det bästa som Raseborg har att erbjuda sina besökare? Piela Parviainen tycker att staden har ett bra utbud av besöksmål. Pärlorna är många - Fiskars, Ekenäs, skärgården, slottsruinerna, Svartå.
– Inte ens alla Raseborgare tycks känna till hur mycket här finns att se.
Till områden där det finns utvecklingsmån hör bland annat inkvarteringen. Det skulle behövas ett tillskott av stugor, gärna av den lite lyxigare varianten. Också skärgården skulle vara förtjänt av att lyftas fram mer än den görs i dag.
– Skärgården är unik. Man behöver inte gå långt upp i landet för att hitta folk som aldrig varit där. Det borde finnas fler möjligheter att ta sig ut och det skulle gärna också få finnas service.
Speciellt storstilade i sin utformning behöver skärgårdsutflykterna å andra sidan inte vara.
– Redan att komma ut och känna doften av havet är en upplevelse i sig. Havsdoften i kombination med det svenska språket gör att det för många finskspråkiga känns som att komma utomlands när man kommer hit.
En spontan turist
Hennes eget modersmål är finska men svenskan är flytande tack vare åren i Karis där hon gick hos en svensk dagmamma, i svenskt daghem och i svensk skola. Från Karis gick flytten till Lahtis och skolspråket byttes till finska men svenskan har hållits levande bland annat tack vare svenskspråkiga kompisar.
Till sin utbildning är Piela Parviainen turisttjänsteman och restonom. Yrkesvalet var inte speciellt svårt.
– Jag har rest mycket som liten - kanske det är därifrån det kommer.
Hurdan är du själv som turist?
– Jag brukar inte planerar så mycket på förhand utan bestämmer först på plats vad det är jag vill göra. På senaste tiden har det blivit många stadssemestrar. När jag är på stadssemester gillar jag att flanera, sitta på kaféer och titta på folk.