Nu får rätten avgöra tvisten i Kirsikka
Skyhöga hyror och brutna löften. Det anser företagare i köpcentret Kirsikka att ägaren, församlingarna, gjort sig skyldig till. Församlingarna å sin sida har stämt två av företagarna på grund av obetalda hyror.
Kyrkslätts kyrkliga samfällighet får hård kritik för sitt sätt att driva köpcentret Kirsikka i Kyrkslätt. Enligt några företagare har ägaren inte fullföljt det den lovat då hyresavtal slutits men trots uteblivna löften har samfälligheten inte gått med på att justera hyrorna. De hyror som uppbärs i Kirsikka är enligt flera av företagarna på nästan samma nivå som i Helsingfors, men servicen och fastighetsskötseln haltar betänkligt. Två av företagen har fått nog och lämnat köpcentret.
Tidigare har Subway bytt företagare och inredningsföretaget Key West slutat, men de höll båda till i den del av köpcentret som administreras av Kesko.
Också en del av dem som är kvar är frustrerade.
– Saker och ting sköts på ett märkligt sätt och allt tar otroligt lång tid att förverkliga. Alla lovades lite olika saker då vi skulle skriva under våra avtal. En del fick löfte om en köpcentrumschef, en del fick höra att Alko skulle komma hit, säger en av de företagare som är kvar i köpcentret och som vill vara anonym.
– Vi lovades det ena och det andra i starten och miljön skulle utvecklas i snabb takt. Men de som har haft köpcentret på sitt ansvar har inte tagit sin uppgift på allvar, säger en annan av företagarna.
Dispyten är djup – samfälligheten har stämt två av företagarna för obetalda hyror medan företagarna anser att det är de som borde kompenseras. Ärendet behandlas i Västra Nylands tingsrätt.
Ekonomin stoppade utvecklingen
På Kyrkslätts kyrkliga samfällighet är ekonomidirektör Sirkkaliisa Cavonius medveten om kritiken.
– Det har funnits missnöje men vi har vidtagit åtgärder sen hösten. Vi har slutit avtal med en köpcentrumskoordinator som ska förbättra synligheten och göra upp en marknadsföringsplan, säger hon.
Att församlingarna inte skulle ha hållit givna löften om bland annat utvecklingen av området kring köpcentret håller hon inte med om.
– Vi har gjort allt vi har kunnat. Vi kunde inte sälja bostäderna i omgivningen snabbare än vi har gjort, för de gick inte åt. Den ekonomiska nedgången kom just 2008 då vi skulle börja sälja bostäderna.
Hyrorna täcker avbetalningar
Hyresnivån kan enligt Cavonius kännas hög för att den allmänna hyresnivån var högre då hyresavtalen slöts 2008.
– Det var också dyrt att bygga köpcentret och vi kan inte heller gå på minus. Men vi har kommit emot genom att vi inte har tagit alla avgifter för fastighetsskötsel.
I nuläget skor sig församlingarna inte på affärscentret, eftersom alla inkomster går till att avkorta lånen som tagits på 25 år.
– En del säger att hyresnivån är densamma som i Helsingfors men jag har inte gjort några jämförelser. Hyran är en del av förhandlingarna mellan hyresvärden och hyresgästen och innehållet i de diskussionerna är inte offentliga.
Tätare kontakter behövs
Också företagarföreningen Kirkkonummen yrittäjät har engagerats i dispyten. Föreningen har varit i kontakt med den kyrkliga samfälligheten och förra veckan, då det var biskopsvisitation i församlingen, träffade företagarrepresentanter också biskop Tapio Luoma.
– Vi kom överens om att träffas oftare i framtiden och diskutera de här sakerna. Men jag tyckte också att representanterna för församlingarna direkt förnekade vissa av problemen, säger föreningens ordförande Katarina Penkert.
Enligt Tapio Luoma fördes diskussionen ändå i god anda och båda parterna var överens om att det är viktigt att ha tätare kontakt.
– En stor del av problemet verkar vara att bägge parter inte har förstått den andra sidans utgångspunkter. Men båda sidorna var samarbetsvilliga, säger han.
Känns som ett svek
Den största diskrepansen ligger enligt Penkert mellan kyrkans roll som en etisk institution och affärstänket.
– Det finns en konflikt mellan kyrkans etiska budskap och affärsverksamhet. Man skulle föreställa sig att församlingen om någon instans skulle vara tillmötesgående och flexibel i en situation där allt inte riktigt har gått som det var tänkt.
Mot den här bakgrunden kan Sirkka-Liisa Cavonius förstå de frustrerade företagarna.
– Ingen skulle ifrågasätta det vi gjort om det var fråga om ett vanligt affärsbolag. Men då det är kyrkan känner man sig lättare sviken.
Företagarföreningens Katarina Penkert betonar ändå företagarnas eget ansvar för sin affärsverksamhet.
– Ingen har tvingat företagarna att skriva under långa kontrakt med oskäliga hyror. Man kan inte klaga i efterhand då man märker att man inte kan betala sin hyra. Det jag närmast frågar mig är hur det är möjligt att en så dyr investering har kunnat slinka igenom så obemärkt, säger Penkert.
Kyrkan får göra vinst
En del av de involverade frågar sig också varför kyrkan över huvud taget ska driva affärsverksamhet av det här slaget. Enligt Tapio Luoma är det församlingarna själva som bestämmer hurudan verksamhet de går in för. Det gäller också ekonomisk verksamhet av olika slag.
– Det finns församlingar som investerar för att bygga upp en buffert som kan användas i dåliga tider. I Kyrkslätt har församlingarna beslutat att göra detsamma genom en löpande hyresinkomst.
– Tanken är att församlingarna också om 25 år ska ha ekonomiska utgångspunkter för verksamheten fast medlemsantalet går neråt, säger Cavonius.