Kön till talterapin är rätt lång
Behovet av talterapeuter är stort. Det är viktigt att talterapin kommer i gång så tidigt som möjligt och därför prioriteras barn under skolåldern.
Lekmattan på golvet och de låga stolarna avslöjar genast att här ofta vistas barn.
Vi befinner oss i översta våningen i den stora huvudbyggnaden på Ekåsenområdet i Ekenäs. Talterapeuten Tanja Sirviö ger en förklaring till de synintryck vi får då vi stiger in i hennes arbetsrum.
– Vi hjälper allt från småbarn till äldre personer, men det är främst barn under skolåldern som vi försöker prioritera.
Tanja Sirviö utexaminerades som talterapeut 2011 och det året fick hon också sin tjänst inom Raseborgs stad, där hon innan det hade både vikarierat och varit på praktik.
Hon trivs med sitt jobb. Samarbetet är mycket gott mellan de olika talterapeuterna – oberoende av för vem de jobbar – och arbetsuppgifterna är mycket varierande, säger hon.
– Vi möter alla sorter av utmaningar.
Krävande
Talterapin handlar endast till en del om att avhjälpa enstaka artikulationssvårigheter, till exempel kring uttalet av r- eller s-ljuden. Det är ofta mer krävande uppgifter som Tanja Sirviö och stadens tre andra talterapeuter tar sig an.
– De flesta av våra klienter är barn med specifik språkstörning.
Här handlar det om barn som inte tillägnar sig språket som väntat. Språkutvecklingen kan vara försenad. Det kan till exempel hända att barnet talar väldigt otydligt eller inte förstår längre meningar.
Också äldre
Klienterna är ändå i alla åldrar. Till exempel behöver strokepatienter ofta talterapi.
Det vanliga är att personer hänvisas till talterapin av de anställda inom dagvården, rådgivningen och hälso- och sjukvården. Upplever man att ens barn är i behov av talterapi, eller att man själv behöver det, går det också att kontakta stadens talterapeuter direkt.
– Det behövs ingen remiss för att komma till oss.
Behovet ökar
Men det finns ett problem: köerna är ganska långa. Inom Raseborg har talterapin successivt byggts ut, men samtidigt har behovet av talterapeuterna vuxit genom åren.
Allt fler barn som föds för tidigt kan räddas och vi lever allt längre. Bland annat det här bidrar till ökat behov även av talterapi, förklarar Tanja Sirviö.
– Man är också mer medveten om svårigheter.
Sirviö bedömer att stadens talterapeuter träffar i runda tal 20 klienter var per vecka. En av terapeuterna jobbar i Karis, en i huvudsak i Pojo och två i Ekenäs, av vilka den ena är tjänstledig fram till hösten. Alla fyra kan ge terapi på svenska och tre även på finska.
Förebygger
Stadens talterapeuter ger också information till olika yrkesgrupper om tal- och språksvårigheter, så att personalen på olika ställen ska kunna identifiera framför allt barn som behöver talterapi.
Det här kunde tänkas bidra till ännu längre köer, men i förlängningen är det ändå tvärtom, förklarar Tanja Sirviö. Informationen ges i förebyggande syfte. Problemen ska tas an så snabbt som möjligt, eftersom det då är lättare att åtgärda dem.
– Målsättningen är att få in barnen i ett så tidigt skede som möjligt.
Alla småbarn med försenad språkutveckling behöver inte talterapi, men det kan vara bra att följa med hur deras språk utvecklas eftersom det finns risk för att de får svårigheter med språket.
Ingen sidsteppas
Här invid berättas om familjen Nyström som har svårt att få talterapi för sin dotter Isabella.
Utan att kommentera enskilda fall säger Tanja Sirviö att specialbarn, likt Isabella, behandlas på samma sätt som övriga barn. Ingen prioriteras framför andra.
Men samtidigt ger stadens talterapeuter heller inte mer terapi åt specialbarn än åt andra barn, vilket i sig kan vara ett problem eftersom specialbarnen i flera fall är i behov av mera stöd.
Sirviö intygar att ingen lämnas vind för våg, men att köerna drabbar alla.
Staden köper också in tjänster av terapeuter på den privata marknaden, till exempel då någon har så stora svårigheter att en längre terapiperiod behövs.
Men inte heller det här räcker till för att fylla alla behov – terapeuterna är för få.
– Vi skulle behöva även fler privata talterapeuter här i regionen.
- Hangö har 1 tjänst som talterapeut och den ska strax ledigförklaras.
- Raseborg har 4 vakanser som talterapeut. Antalet har ökat successivt, varför den talterapi som staden erbjuder förbättrats genom åren, meddelar Anne Pietinalho som är chefsläkare. En av talterapeuterna är tjänstledig till hösten och just nu finns ingen vikarie för den personen.
- Lojo har fem egna talterapeuter.
- Ingå och Sjundeå köper sin talterapi utifrån och ingendera kommunen har planer på att anställa egna talterapeuter.
- Kyrkslätt har 4 talterapeuter inom vård och omsorg och 2 inom den kommunala dagvården. Talterapeuten Kaisa Viljanen berättar att behovet av fler talterapeuter är stort. Till det bidrar bl.a. att kommunen har förhållandevis många barnfamiljer samt att flera av barnen är tvåspråkiga och att de därför ofta behöver dubbelt stöd.
- Utöver detta finns det talterapeuter på den privata marknaden. I västra Västnyland är de en handfull.